The aim of this article is to review cross-disciplinary accumulated empirical research on one-to-one computer projects in school settings as published in peer-reviewed journals between 2005 and 2010, particularly the results of teacher- and pupil-oriented studies. Six hundred and five research articles were screened at the abstract and title level, 36 were full-text mapped, and 18 of those were further analysed. The final analysis revealed two main themes of narration, which guided the further descriptions. The first theme, Pupil-Related Results, deals with classroom activities and learning experiences and the outcomes of one-to-one projects. The second theme, Teacher-Related Results, deals with how teachers comprehend and relate to one-to-one computer projects. The results show that the research field has not developed substantially since the previously published reviews. This paper discusses the reasons for this lack of development, as well as the need for political, scholarly and epistemological awareness when researching questions of one-to-one computer projects.
Accession Number: S1747938X11000509; Author: Fleischer, Håkan (⁎); Affiliation: University of Jönköping, School of Education and Communication, P.O. Box 1026, SE-551 11 Jönköping, Sweden; Number of Pages: 16; Language: English;
Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet 'stretchad kunskap'.