Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

The aim of this essay is to find out how parents with children in primary school feel about the art subject. The essay also includes whether the parents are aware of the art subject´s purpose according to the curriculum and how they feel about the art related programs available at high school. The chosen methods to collect the parent's answers are interviews and surveys. The socio-cultural theory is the basis for the theory chapter, due to its focus on different socio-cultural groups. This can be of good use for this essay since the parents come from different socio-cultural groups.

The essay's results are based on 103 survey responses and three interviews with unknown individuals - all of whom have children in primary school. The results conclude that a slight majority of the parents who had a positive attitude towards the aesthetic subjects also has an education at university level. The parents who themselves did not like visual arts in primary school or opposed the subject, lacked a university education to some extent or were in most cases educated in natural science fields such as nurses and doctors. 

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder musikteorin under ensemblelektionerna. Många svarade att de händer ganska ofta medan ungefär lika många svarade att det händer ganska sällan. Elevernas svar visar att när musikteorin används så sker det icke-verbalt. I en närmare granskning visade det sig att majoriteten av eleverna ansåg att de olika moment ur musikteorin enkäten frågade om används inget eller sällan under ensemblelektionen. En stor majoritet av eleverna sa själva att det dem lärde sig på musikteorilektionerna utvecklade dem som musiker och att många delar ur musikteorins kursplan var viktiga för deras spel i ensemblen. 

Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

This thesis studies five contemporary illustrated images from the 2015 bestselling children’s book Fängelsemysteriet, from the book series Lassemajas Detektivbyrå.

The thesis examines the images in order to interpret how gender is constructed and how the power of balance is displayed through the images. Thereafter, an analysis is carried out to determine in which ways the images have been influenced by national and cultural traditions and which conceptions regarding nationality, gender and age are noticeable. The thesis aim is to critically review the norms and patterns that can frequently be found in art and children’s literature. Because the images studied are illustrations in a literature book, the written text is also taken in consideration and studied in interaction with the images which gives the essay a literature angle. The thesis primary purpose is however the image analysis and the theoretical approach is headmost gender based. Panofsky´s iconological interpretation method is crucial in order to define and identify different gender roles and power dimensions. The images contain conventional gender patterns where “male” and “female” is kept separate. Attributes, activities, roles, professions and personal qualities distinguish differences in men and women. Even if the images show a norm deviation where children are portrayed as equals, traditional and stereotype gender roles can still be distinguished. The images illustrate clichéd perceptions of nationality and community. Foreign characters are stereotypically portrayed through traits which accommodate traditional and national symbols, names that can be associated with different cultures and religions and characters are portrayed with stereotypical appearances. Throughout the book the white middle-aged man is overrepresented and appears to still be norm bearing in Sweden’s most read contemporary children’s book today.

Individualized teaching in schools with children with learning disabilities is a prerequisite, in order to be able to convey knowledge and teaching in an educational and developing way. The purpose of this study is to explore how musical communication can be used in school's with children with learning disabilities in different ways and how teachers can create an individualized teaching through this, during the music lessons. The study's result describes the interviews that have been conducted that have occurred in varied locations around Sweden with teachers in the subject area music in learning disabilities. The result presents how teachers use musical communication in their teaching and in what way the teaching is tailored to the needs of the students to become developing. The discussion that is linked to the subject of the study focuses on individual adaptation and alternative ways in which the teacher can make use of it in order to obtain an educational teaching, in which the students are given the opportunity for an in-depth understanding and a developed knowledge.

Kommunikation är en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna samverka med andra i samhället. Skolans undervisning ska utifrån detta utgå ifrån elevens behov för att eleven ska kunna allmänbilda sig i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur musik kan användas som ett kommunikationsmedel för elever med funktionsnedsättning i undervisningen och på vilka sätt som den undervisande läraren använder sig av detta. Resultatet som presenteras redovisar genomförda intervjuer och observationer som har utförts med olika undervisande lärare i musik, på olika orter runt om i Sverige. Resultatet presenterar hur lärare använder sig av kommunikation i undervisningen genom musik samt på vilka sätt detta sker. Lärarna använder sig av kommunikation som sker på flera olika sätt genom musik, kontakt, teckenspråk, kroppspråk och tecken som stöd. Diskussionen kring studiens ämne koncentreras på den undervisande lärarens kommunikation i undervisningen med hjälp av musik, vilka alternativa kommunikationssätt som kan användas av läraren för att nå ut till eleverna samt vilka för- och nackdelar det finns med användning av alternativa kommunikationssätt.

Denna uppsats redovisar en explorativ undersökning och studie av fenomenet och frågeställningar kring hur musik kan bli visuell och hur rytm och ton relaterar till färg. De två teorier som jag använder är intermedialitet och synestesi. Jag gör en kvalitativ intervju med olika kompositörer verksamma på folkhögskolor, musikhögskolor och universitet. Fokus i frågorna ligger på tekniska medier, de inre skeendena, kropp/känsel, gehör och visuell konst. Vad som kan konstateras genom denna studie är att den visuella aspekten av musik är mycket viktig för och flitigt använd av kompositörer. I denna uppsats får vi en inblick i deras process av detta visualiserande i komplext musikskapande. Jag diskuterar hur rytm, ton och färg har en del gemensamt. Även om rytm inte direkt för en synestetiker alstrar färger på samma sätt som toner kan göra, så tolkar jag det som att rytmen finns med i det mönster av färger de kan uppleva tillsammans med dessa klingande toner. Vidare finner jag att medier och sinnen hos kompositörer blandas hela tiden. Det kroppsliga, det auditiva och det visuella är ständigt delar av en kreativ process allt efter en kompositörs inre vision för sin musik.  

From a gender perspective, this study aims to visually analyze the function of the concept ’gaze’ in the comic novel Vad glad du är som får titta på mig by Swedish artist Nina Hemmingsson. The method contains elements from semiotic analysis combined with a comics analysis for the purpose of acknowledging the importance of the narrative for producing meaning in its different parts, where the sign can be viewed as a starting point for the analysis as well as the end product of a gender strategy. The result of the analysis shows concrete examples of how artistic strategies are played out in a norm-critical feminist context. The theoretical framework aims to show how the artistic expression can be connected to the gender context of art history. The conclusion shows that the gender strategies in this specific work of art are framed by an overall strategy of ambivalence, communicated through different positions of the gendered gaze. This effect is made by the female representations as they show a characteristic expression of the returning empty gaze.

Syftet med studien är att analysera hur bildlärares ämneskonception relaterar till deras syn på bedömning i bildämnet. Data från intervjuer med lärare, sju intervjuer via e-post och en muntlig kvalitativ intervju, analyserades med en fenomenografisk metod och tolkades sedan i ljuset av teorin om ämneskonception. Två olika olika ämnes-konceptioner fanns bland lärarna, synen på bildämnet som antingen praktiskt-estetiskt eller som kommunikativt. Samma skillnad konstaterades också när det gäller lärarnas syn på bedömning inom bildämnet. Tolkningarna användes för att utforma en modell som illustrerar förhållandet mellan ovanstående och visar att lärarnas ämneskonceptioner och deras syn på bedömning i det samma samma korrelerade. Resultaten kan dock endast ses som en indikation på detta förhållande, eftersom relationen är komplex och studien inte kan generaliseras.

Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde.

Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

In January 2013, a three-year project, ‘Meetings with Memories’ (in Swedish: Möten med minnen), was launched in Swedish museums with guided tours for dementia-afflicted audiences. The project involved altogether 88 Swedish museums and was headed by the Alzheimer Foundation (Alzheimerfonden). Many Swedish art museums were part of the project, with the purpose that the art educational situations would create participation and dialogue with a group of people usually absent from the museums. Art in particular is regarded as a possible therapeutic rehabilitation for people with neurodegenerative diseases, where dialogue and making of art enhance cognitive abilities and quality of life. The therapeutic promise within art pedagogy is part of the larger context of the art educational situations we have studied. In this chapter, the aim is to explore how these situations are done and how participation can be made and interpreted in relation to the target group, people with dementia. We focus on the participation in terms of the meaning making, dialogical processes of the art educational practice of the project ‘Meeting with Memories'.

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna. 

This study aims to deepen knowledge of active ensemble and music theory teachers' approaches to the use of digital tools and digital technology as a tool for students' musical development in music education. To investigate music teachers' approaches to the subject, four individual semi-structured interviews, with two music theory teachers and two ensemble teachers, were conducted. Data collection has undergone a thematic analysis from a socio-cultural perspective, to analyze the connection between digital tools and students' musical development. The results of the study show both positive and negative effects digital tools have on music teaching. Positive effects that music teachers highlight with the application of digital tools are the teachers' lesson preparations that become more effective, and that lessons can be more individually adapted. In addition, interviewed music teachers highlight how students can use digital tools both before and after school when studying subject-relevant material. Negative effects the music teachers highlight are that the function of digital tools as an aid can result in students taking shortcuts for faster results. Music teachers describe that digital tools and programs make music moreaccessible, which can give students the impression that the theory behind making music is irrelevant. The aid that was meant to facilitate something efficient may instead be an obstacle to students' development of musical tools, an obstacle to musical learning.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till musiken till filmen ”Inception”, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den musikaliska kompositionen, alltså det musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ”Inception-musiken” till vad den är och skapat egen musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig. Resultaten visade hur mycket av kompositionen som egentligen bara vilade på två toner, och byggde på rytmer snarare än melodi och ljudbilden använde sig av en annorlunda blåssektion. Det visade sig även att ljudbilden hade större betydelse för musiken än vilka toner och ackord som faktiskt spelades. 16 individer som antingen studerar inom eller jobbar professionellt med musik har lyssnat på både min musik och originalmusiken samt svarat på en enkät om arbetet. Genom analytiskt arbete och musikaliska kunskaper har jag, enligt mig själv och dessa människor, lyckats återskapa soundet från filmen ”Inception”.

Denna magisteruppsats behandlar en självstudie av en kompositör med syfte att i realtid spåra själva kompositionsprocessen och diskutera metoden samt det konstnärliga resultatet. I studien är kompositören och forskaren samma person. Studien bygger på tidigare empiriska studier vilka använt metodologiska metoder såsom analys av dokumenterade data med hjälp av dator, verbala protokoll och video­observationer. Den behandlar olika frågor kring kompositionsprocessen som exempelvis tids­förbrukning, konstnärliga beslut, kompositörens olika roller och färdigheter, samt metoder för forskning kring den musikaliska kompositionsprocessen. Under tre arbetspass arbetade forskaren med att som kompositör omvandla en auditiv kompositionsskiss till en representativ färdig auditiv produkt. Syftet med studien var att belysa en specifik fas av kompositions­processen. Resultaten kan delas in i ett konstnärligt och ett vetenskapligt perspektiv. Ett konstnärligt resultat är en utvecklad och förbättrad komposition. Exempel på vetenskapliga resultat är synliggörande av, och diskussioner kring, konstnärliga strategier i samband med musikalisk komposition. Studien diskuterar olika konstnärliga roller som kompositören använder under komponerandet, där varje roll kräver olika kunskaper och förutsättningar, samt hur detta rollspel väsentligt kan påverka det konstnärliga resultatet.

Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt komponera ett oratorium baserat på temat ”De Sju Dygderna”. Under konferensen ”Musikforskning idag” presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Syfte med projektet är att undersöka och musikaliskt gestalta några centrala samtida frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Genom oratorieformatet finns möjlighet att arbeta med text och musik i ett större sammanhang. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett centralt element är att finna vägar där konstverket, och den kreativa processen till den konstnärliga produkten, kan vara aktiv i samtida diskussioner. Jag söker därför efter olika redskap för att involvera olika målgrupper, både i den kreativa processen och i det slutliga konstnärliga resultatet. Valet av frågeteman att undersöka och gestalta har sitt ursprung i reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse lades frågan om medmänsklighet i fokus för projektet. För att sätta in begreppet i ett större sammanhang föddes idén om att komponera ett oratorium kring De Sju Dygderna, där begreppet medmänsklighet ingår. I den kreativa processen, som görs i samarbete med Svenska Kyrkan och utbildningsprogrammet El Sistema, ingår bland annat att erbjuda människor att genom användande av en websida, och deltagande i workshops, vara aktiva deltagare och bidra med egna reflektioner kring frågetemats olika begrepp. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. För att möjliggöra musicerande med olika målgrupper planeras att i kompositionenlåta enkla musikaliska beståndsdelar möta och kommunicera med komplexa.De kreativa processerna dokumenteras, analyseras och problematiseras.

Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (vid Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt utföra och undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat, och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman berör begrepp som beskriver hur människor tänker om och agerar gentemot varandra, begrepp som exempelvis ödmjukhet, generositet och medmänsklighet. Valet av frågeteman har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse har frågan om medmänsklighet lagts i fokus för projektet, och en drivkraft är att inom ramen för ett musikaliskt kompositionsarbete integrera perspektiv som berör social hållbarhet och mångfald.

Planen är att ett team bestående av mig, 4-5 elever inom El Sistema och en musiklärare tillsammans skapar melodiska, rytmiska och harmoniska teman samt sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap” (beskrivs nedan). Dokumentationen kommer i efterhand analyseras och ligga till grund för undersökning av processen i arbetet. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett förväntat resultat är att jag under processen, som konstnär och forskare, i möten med människor skall kunna lyssna, uppleva, undersöka, samtala om hur individer känner, tänker och uppfattar ord som ödmjukhet, generositet, medmänsklighet. Att låta deras personliga berättelser och uttryck sjunka in i min begrepps- och upplevelsevärld, så att jag sedan musikaliskt kan gestalta dem med verktyg från min konstnärliga praktik. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. Exempelvis kan platsbesöken mynna ut i ett antal enkla visor, vilka kan dokumenteras och framföras som enskilda verk, samt bearbetas och utvecklas till mer komplexa konstnärliga produktioner.

En anledning till att jag valt att arbeta med barn är att de besitter en spontanitet och kreativitet som jag ser vara mycket värdefull i en konstnärlig process. Dessutom utgör de våra kommande generationer, och är därför en viktig del i kulturers utveckling, exempelvis konstnärligt, kreativt, etiskt och socialt. Musikskapande kan för barnen vara ett sätt att bearbeta tankar och erfarenheter.

Under konferensen presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Under vårterminen 2017 kommer jag göra nio workshops med barn och lärare vid El Sistema. Barnen kommer från års- kurs 4. I mitt metodval har jag tagit inspiration av modeller som hämtats från ämnet design. En grund till metodvalet är att jag länge reflekterat över att designprocesser på olika sätt påminner om de processer som förekommer inom musikalisk komposition. Jag har funderat över likheter och skillnader mellan design- och kompositionsprocesser, och om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. Efter att ha studerat metodernas huvudsakliga utgångspunkter har jag i det inledande arbetet valt att fokusera två metoder, Bonded Design och Informant Design, och undersöka möjligheter att utgå från dem.

Bonded Design används ofta i samband med utveckling av dator-mjukvara. Metoden är en utveckling av designmetoder som involverar olika former av kompetenser i processen. Inom metoden betonas ett generation-överskridande partnerskap som arbetar mot ett gemensamt mål (Large et al. 2006). Ett specifikt särdrag är att deltagarna under hela designprocessen arbetar tillsammans. Ett syfte är att ta tillvara den mångfald som finns inom gruppen. Här undersöks också vilken typ av samarbete som sker mellan vuxna och barn inom teamet.

Informant Design utgår från lågteknologiska kreativa verktyg vilka noggrant förklaras för deltagarna i designprojektet. Designern försöker inspirera barnen att ge olika förslag och låter dem sedan veta om förslagen är genomförbara. Ett grundläggande antagande i metoden är att barn är en viktig resurs vad gäller att föreslå idéer till motiverande och rolig pedagogisk programvara (Scaife et al. 1997). En viktig skillnad mellan Bonded Design och Informant Design är att den förstnämnda igenom hela processen ser barnen som fullvärdiga gruppmedlemmar.

Flera forskare har samarbetat med barn för att utveckla ny design. Druin föreslår att barn kan ha fyra olika roller i en designprocess: användare, testare, informant samt designpartner (Druin 2002, 3). Hon lyfter fram de olika rollernas möjligheter att skapa förståelse för befintliga teknikers inverkan på användaren, att få kännedom om hur tekniken möter upp designens mål, hur de påverkar riktningen under skapandeprocessen samt skapar tillgång till design-idéer under hela processen. Jag finner det intressant att utveckla och översätta denna idé till musikalisk komposition. Vilka roller kan barn ha här? Hur kan det påverka den kreativa processen och det konstnärliga skapandet?

Det musikaliska arbetet utförs och dokumenteras i kompositionsprogrammet ”Soundtrap”, ett online- verktyg som bland annat fokuserar musikskapande i samarbete. Textskapandet utgår från samtal med deltagarna. Utifrån samtalen ombeds deltagare formulera reflektioner. Reflektioner kan formuleras i text eller i bild (exempelvis teckningar).

En drivkraft i studien är att undersöka om och hur jag med hjälp av musikaliskt skapande kan arbeta för förståelse och dialog kring social hållbarhet. För mig har denna drivkraft motiverat mig att placera kompositionsprocess-studien i en kontext utanför mitt privata arbetsrum. I placerandet av studien i en sådan kontext uppstår utöver själva musikskapandet även mänskliga möten och möjligheter till lärande. Det är därför tänkbart att studien kan föra in ny kunskap till områden inom musikaliskt lärande, exempelvis inom Musikpedagogik. Det kan finnas intresse i hur elevers kreativa arbete kan transformeras till större sammansatta konstnärliga verk. För att inte börja i ett vakuum och försöka uppfinna några hjul har jag som ambition att designa min studie så att jag kan koppla till befintliga forskningsfält inom närliggande och för studien relevanta ämnesövergripande områden. Förhoppnings- vis kan studiens resultat också kommuniceras och spridas i en mångdisciplinär kontext. 

Inom ramen för doktorandstudier inom Musikalisk gestaltning avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom utbildningen El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt att problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman knyter an till området hållbar utveckling utifrån en social dimension och har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015.

De frågeställningar jag för närvarande arbetar med kan sammanfattas:

• Hur kan jag som kompositör samarbeta med barn i ett kompositionsprojekt?

• Hur kan reflektioner kring specifika frågeteman gestaltas i musik?

• Hur kan kreativa processer beskrivas utifrån det aktuella projektet?

• Hur kan ett insamlat material, bestående av ett flertal mindre komplexa kompositioner, transformeras till en större komplex komposition?

Jag har länge reflekterat över att designprocesser påminner om processer inom musikalisk komposition, och ställt frågan om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. I metodvalet har jag därför inspirerats av modeller som hämtats från designämnet.

Under en fältstudie kommer ett team bestående av mig, 4–5 elever och en musiklärare att tillsammans komponera musik- och sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap”. Dokumentationen kommer att ligga till grund för undersökning av projektets konstnärliga processer och produkter. I samband med konferensen har fältstudien genomförts, och jag planerar att presentera några resultat.

Här bör betonas att projektet har ett konstnärligt fokus och problemområde. Syftet är att nå konstnärliga resultat och mål. Det är tänkbart att resultat kan framkomma i fråga om barns lärande, identitetsskapande, didaktiska metoder, musikens påverkan, etcetera. Dessa resultat kommer dock inte att behandlas. Utgångspunkten är att avhandlingen behandlar konstnärliga processer och produkter.

Artikeln beskriver en konstnärlig studie där jag, i en roll som kompositör och konstnärlig forskare, tillsammans med musiklärare och elever i årskurs sex bland annat undersökte möjligheter att komponera musik utifrån visuella tecken i form av emojis. I studien konstateras att musikskapande inom skolkontext innefattar musikaliska aktiviteter som aktörer upplever vara spännande, fantasifulla, kreativa och lustfyllda, men också konstiga, riskabla och ge upplevelser av olust. Positiva upplevelser av musikskapande uppfattas i studien relatera till faktorer som aktörers upplevelse av mening och förståelse samt trygghet och mod, relation mellan känt och okänt i den musikaliska aktiviteten, ledarens lyhördhet och respekt för pågående sociala processer samt uttryck av individuella intressen och upplevelser, samt tydligt kommunicerat ramverk för musikskapandet  – innefattande både givna och fria ramar.

Musikskapande och musiklyssning förekommer inom alla åldrar och kan vara lustfylld, stimulerande och ge konstnärlig musikalisk upplevelse. Idag förekommer ofta gränser mellan musikskapare och musiklyssnare. Upplevelser av musik kan se olika ut från musikskapares resp. musiklyssnares perspektiv. I mitt doktorandprojekt är målet att låta gränser mellan musikskapande och -upplevelse kollapsa, och skapa verk som endast kan fullbordas genom att samtliga närvarande gemensamt är aktiva i processer av skapande, lyssnande samt utövande.

I avhandlingen utformas ett ofullbordat musikaliskt ramverk där deltagare i sitt utövande görs delaktiga, och individuell kreati­vitet kan sammanstråla i en gruppkreativitet där alla inblandade är aktiva som medkompositörer och utövare. En metafor jag använder är att ramverket betraktas som varp, i vilken fria kreativa inslag kan läggas, och utifrån syntesen av varp ochinslag bilda en väv, en synergi, av musikutövning. 

Målet med avhandlingsarbetet är att utifrån inkluderande perspektiv skapa och utöva musik:

• att genom kollaborativt arbete skapa ett verk med syfte att gränser mellan publik och utövare elimineras och där aktörer i största mån tillsammans bidrar i skapandet;
• att undersöka konstnärliga upplevelser hos en ”publik” bestående av icke-professionella utövare genom aktivt och kollaborativt musikutövande och genom att vara ”med­kompositörer”;
• att undersöka skapandeprocesser i det kollaborativa arbetet.

Jag har hittills i arbetet studerat teoretiska perspektiv kring kreativa samarbeten, beslutsfattande inom kreativ kollaborativ verksamhet, samt musicking. 

Vid konferensen presenteras forskningsmetoden som i dagsläget innefattar samarbete med barn i årskurs 4, där för deltagarna obeprövade uttrycksmedel och -former utforskas, och där samtliga involverade är medkompositörer, utövare och publik.

Avhandlingens förväntade konstnärliga resultat är 3-4 dokumenterade ofullbordade kompositioner, varpar, samt diskussion kring hur, roller och relationer inom musikutövning kan påverka kollaborativt musikskapande. Vid konferensen förväntas ett utkast på en komposition kunna presenteras.

Denna undersökning handlar om hur en reharmonisering påverkar unga vuxna musikers känslomässiga uppfattning av låten ”Tryggare kan ingen vara”. För att få reda på vilka känslor deltagarna kände fick de fylla i ett formulär som var baserat på Geneva Emotional Music Scale (förkortat som GEMS). Utöver detta formulär fick de även svara på två korta frågor samt fylla i ett formulär om sin musikaliska bakgrund.

Studien visar att unga vuxna musiker känslomässigt reagerar annorlunda på olika harmoniseringar av ”Tryggare kan ingen vara”. De mest intressanta skillnaderna presenteras och analyseras med hjälp av uträknade median- och medelvärden utifrån formuläret som är baserat på GEMS. Dessa siffror jämförs sedan med de andra frågorna som deltagarna fick svara på och det förs resonemang kring varför de möjligen svarade som de svarade.

Lim, mix, musikproduktion, EQ, kompressor, reverb, delay, DAW, effekter, kanaler, instrument, låt, notch.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar. 

Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler. 

Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga. 

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.  

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem

musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet)

- Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen. 

Syftet med denna uppsats är att studera sociala faktorer och förutsättningar som har påverkat bildandet av könsstereotyper i samhället under de senaste hundra åren. Denna uppsats är baserad på tidigare forskning från forskare och sociologer, liksom genom studier av reklam inom parfym, kosmetik och stil koncept från olika tidsperioder i Vogue magazine. Genom att studera en kvinnas bild i reklam kan en viss tendens att förändra kvinnors roll i det offentliga livet klargöras. För att kunna utföra denna uppgift är det för det första nödvändigt att ta reda på vad reklam är i allmänhet, hur det påverkar bildningen av könsstereotyper, hur, i sin tur, genusideologi  återspeglas i reklam, hur representationen av den kvinnliga bilden i reklam från olika tidsperioder har förändrats och vilka är de viktigaste faktorerna (sociala, kulturella, ekonomiska) som påverkat denna process.

I denna kvalitativa studie undersöks flera reklamaffischer från olika perioder för att analysera hur kvinnliga stereotyper formas i reklam, hur de förändras genom tid och sociokulturella förutsättningar. Vidare analyseras i studien de denotativa och konnotativa komponenter och bakgrunder i reklam som manifesterar/ propagerar kvinnors vissa roller och sociala status i samhället enligt vissa perioder; undersöks  hur en kvinnas sociala roll i samhället återspeglas i reklam, samt förklaras varför reklam kan ha en förtäckt propaganda kontext, hur man kan förstå detta. Således är syftet med uppsatsen att öka förståelsen för och hur sociala processer påverkar kvinnlig gestalt i reklam och hur reklam i sin tur påverkar samhället.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering. 

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation. Ett visuellt material har samlats in utifrån deltagarnas utsagor om vilka medier de frekvent konsumerar. Det insamlade materialet har analyserats genom diskursanalytisk metod. Analys av resultatet visar på att det finns en relation mellan visuella medier och deltagarnas identitetsskapande. Denna relation förstärker konstruktionen av maskulinitet och etablerar traditionella former av mansroller där kontroll, fysisk styrka, handlingskraft och heterosexualitet konstitueras framför feminitet och homosexualitet, som istället marginaliseras eller utesluts helt.

Studien syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur bildlärare på högstadiet beskriver studiero och vilka strategier för didaktiskt ledarskap som bildlärare använder sig av för att skapa studiero i bildsalen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv valts. För att samla in empirin har semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av tre bildlärare med minst tio års erfarenhet i yrket. Den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån teorier om studiero och ledarskap och har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning. Studien visar att bildlärare på högstadiet beskriver studiero som att det råder ett produktivt klimat i klassrummet. Studiero i bildsalen har inget samband med ett tyst klassrum, samtal kan tvärtom bidra till ett bättre klassrumsklimat vilket kan vara gynnande studieron. Studien visar även att bildlärarna bedriver ett auktoritativt ledarskap för att skapa studiero där en hög grad av struktur, det vill säga regler, förväntningar och krav, kombineras med en hög grad av sensitivitet, det vill säga ett inkännande för elevens sociala och emotionella behov. Bildlärarnas beskrivningar visar att positiva relationer till eleverna är grundläggande för att skapa studiero i bildsalen och att det i bildämnet finns stora möjligheter för bildlärare att arbeta relationsbyggande och relationsutvecklande. Dels genom de naturligt förekommande samtalen i bildsalen och dels genom lärarens möjlighet att utforma uppgifter som bidrar till att lära känna eleven som individ bättre. Bildlärarnas olika beskrivningar av strukturer och rutiner visar att det inte är rutinernas utformning som är avgörande för studieron i bildsalen. Istället tyder det på att det är själva rutinerna och strukturerna i sig som bidrar till minskad osäkerhet och därav bättre studiero. Avslutningsvis kan det konstateras att samtalet är bildlärarens viktigaste verktyg för att skapa studiero i bildsalen. Samtal för att förmedla strukturer och rutiner, samtal för att skapa positiva relationer, samtal för att finna anpassningar och samtal för att tillrättavisa oönskat beteende.

The first musical instrument found is 35 000 years old. Research has shown that music function at the time when the written language still not existed, should have had other functions than the music of today. While there are many similarities. This knowledge enriches our understanding of our times. However, this study shows that half of the music teachers in high school who participated, responded that they don´t mention the ancient music or musical instruments at all, or only in passing. The reason for this would be lack of time and their own lack of knowledge on the subject. The curriculum doesn´t help the teacher to give priority to the music's origin and evolution.

I denna uppsats undersöks Josef Franks formgivning och inredningsfilosofi från och med hans inträde och samarbete med Estrid Ericson i Svenskt Tenn år 1934. Där fick han möjlighet att utveckla sin design och skapade under denna tid några av de mest enastående möbler och textilier i Sveriges formgivningshistoria. Till följd av Stockholmsutställningen 1930 blev funktionalismen en framträdande arkitektur och inredningsfilosofi, vilket Frank fasade. Frank hade en helt annan bild av hur ett hem skulle gestaltas och designade därför möbler utifrån sin egna designfilosofi accindentism, som gick tvärt emot de rådande idealen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Josef Franks designbegrepp accidentism yttrar sig i hans formgivning samt hur och på vilket sätt det skiljer sig från 1930–50 talets funktionalistiska inredningsideal i Sverige. Metoden som används är en komparativ studie där rum från Stockholmsutställningen år 1930 jämförs med en skiss av Josef Frank föreställande ett kombinerat vardagsrum och sovrum från Golden Gate utställningen i San Francisco 1939. Resultatet visar att det tydligt går att se hur accidentismens principer gestaltas i Franks inredning så som möbler, tapeter och textilier. Funktionalismen och accidentismen skiljer sig åt på flera punkter, till exempel är funktionalismens rum enfärgade, avskalade och monotona medan Franks inredning är mönsterrik, lekfull och personlig.

Jag har i denna uppsats undersökt hur begränsningarna av analog utrustning förmusikinspelning, i detta fall en kassettporta studio med fyra kanaler, påverkar beslutoch slutresultat. För att komma fram till ett resultat har jag spelat in, mixat och mastrattre låtar via en Tascam 234-kassettportastudio och annan analog utrustning för att helatiden hålla mig i den analoga domänen.

Resultatet som nåddes var att många begränsningar som det analoga arbetssättet gerupphov till kunde lösas genom mer noggrann planering och fasta beslut. Antal kanalerbegränsar antalet mikrofoner som kan användas under varje inspelning, men flermikrofoner är inte alltid bättre. Med uttänkta inspelningstekniker kan ett bra resultatfortfarande uppnås. Även bristen på antalet hårdvaru-verktyg för att bearbeta ljudet göratt beslut måste tas tidigt i processen. Detta är skrämmande till en början men befriandenär rädslan släppt. Dessa beslut blir enklare att ta och styrs av en tydlig vision om vart låten ska.

Begränsningarna får användaren att nyttja sina verktyg till fullo, vilket ger kunskap somäven gynnar användningen av moderna digitala verktyg. 

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad. 

This paper is based on the study of the cooperation of two musicproducers composing and producing two songs, each with two sessions. These sessions were recorded on video and were examined with focus on verbal and nonverbal communication. The results were quantified, analyzed and deducted. Methods used in this study are autoethnography (observation), case studies and interviews. To evaluate the various types of communication parts of grounded theory has been used. This study shows that local cooperation creates a more favorable creative environment over working with digital ways of communication. This due person-to-person being the more favorable environment as more modes of communication are possible where subtle signals are a part of the conversation.

Technology and creativity in music production What is the impact of the evolving technology in a music producer’s perspective?

Hur mycket ska eleverna få bestämma över undervisningsmaterialet? Vilket sätt ska musiken läras ut för att vara mest givande för eleverna? Är genrebredd viktigt för eleverna? Hur viktigt är det att eleverna har roligt i klassrummet? I denna uppsats fokuseras detta inom musikundervisning på högstadiet. Formellt och informellt lärande enligt Göran Folkestads teorier kommer att ligga till grund för studien med skolans läroplan som bakgrund. Hur mycket inflytande eleverna får ha i musikklassrummet är ett stort fokus i denna studie, och vad en hög nivå elevinflytande har för för- och nackdelar. Analysen för denna uppsats är av kvalitativ metod enligt Alan Brymans förklaringar. Hur ska undervisningen struktureras så att elever väcker ett intresse och får kunskaperna att kunna vidare utvecklas på egen hand? Fyra musiklärare på högstadiet har blivit intervjuade för att svara på bland annat ovanstående frågor. Min empiri kopplas sedan till de ovannämnda teorierna tillsammans med tidigare forskning baserad på elevernas inflytande och lärarens handlingsutrymme.Resultatet visar en stor variation i hur olika lärare strukturerar undervisningen utifrån läroplan och andra mer informella aspekter. Samtidigt som vi ser stor variation i lärarnas val så ser vi även många likheter i hur de strukturerar sin undervisning.

Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur applåden fungerar som en ritual under den klassiska konserten samt hur praxis kring den traderas, då den klassiska konsertens ritualer och normer kan kännas underliga och avskräckande för den som aldrig närvarat vid en sådan. Med en kvalitativ intervjumetod har två informanter frågats om deras upplevelser och tankar kring applåder och den klassiska konserten. Det empiriska material som skapats används som grund för en analys med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp fält, habitus och kapital, Ronald L. Grimes tankar kring det rituella fältet, samt övergripande ritualteori för att bidra med en djupare förståelse kring applåden i samband med den klassiska konserten. Applåden som ritual skapar social mening, signalerar uppskattning för det som publiken upplevt och bildar även en känsla av grupptillhörighet och solidaritet. Applåden upplevs vara viktig för att de som deltagit under konserten ska få utlopp för sina känslor och kommunicera detta mellan publik och musiker, och även sinsemellan den sittande publiken, särskilt i en miljö som kan upplevas som disciplinerad och stram. Traderingen av applådens praxis sker delvis genom misstag då en individ prövar sig fram i konsertupplevelsen, samt genom observation av erfarna i publiken. Presentatörer och andra nyckelpersoner kan bidra med en förklaring av en konsert innan den börjar för att underlätta för deltagarna, och det rika material som finns på olika konserthus hemsidor bidrar med en chans att låta den nyfikna förbereda sig innan den tar klivet in i en ny miljö. Även om det kan applåderas fel under en konsert så kan detta under vissa förutsättningar leda till en delad positiv upplevelse som på sikt kan leda till en lättad syn på applåden under den klassiska konserten.

Mitt arbete har gått ut på att hitta mönster i mitt mixande med syfte att identifiera mer konkret vad som bidrar till ökad eller minskad motivation i processen. Detta eftersom tidigare situationer relaterade till musikproduktion har varit mycket inom ramverk jag själv varit bekväm i om man ser till val av genre att mixa. Resultatet blev tolv mixar.

Det kom fram vilka komponenter som gör att jag dras till en låt mer eller mindre där en av de större insikterna blev att trummorna är det viktigaste elementet att få till i en mix för ökad motivation hos mig.Detta arbete gav mig det jag ville få ut av detta: En bra bild av vart jag står idag och hur jag mixar i förhållande till min egen åsikt. 

 This study aims at reaching new knowledge about what meanings public buildings send out by studying 4 newly erected municipal buildings in Sweden. By adopting Göran Sonessons theory on semiotics as a study of meaning it is possible to study the meaning of buildings. This study uses pictoral semioticts to study buildings depicted in pictures. 

By viewing all parts of buildings as bearers of meaning by their positioning and their arrangement new knowledge can be reached about the meanings of buildings. 

By studying pictures of buildings this study can show that the municipal buildings send out meanings that present the municipality as transparent, open, modern and urban organizations. The pictures of buildings, and buildings studied here all follow similar ideas about the organizations they represent and are all similar in their way to manifest and symbolize meanings. 

I det här arbetet har jag jämfört två olika arbetssätt för att ta reda på hur jag kan effektivisera mitt skapande av hip-hop beats. Det första arbetssättet gick ut på att göra fyra beats per dag under en arbetsvecka så jag till slut hade 20 beats. Varje beat har inte tagit mer tid än en timme och är gjorda direkt efter varandra med en kvarts rast mellan beatsen. I det andra arbetssättet hade jag inte lika hård tidspress på mig. Jag gjorde då bara ett beat per dag under en veckas tid, så att jag fick fem beats totalt. Därefter upprepade jag de två olika arbetssätten under de kommande två veckorna och fick i slutänden 50 beats på fyra veckor. Jag ville ta reda på vilket av dessa två arbetssätt som gav mig flest beats som jag är nöjd med och som är färdiga att skicka till artister. Jag kom fram till att fyra beats per dag gav mig fler beats som jag blev nöjd med. Jag har även analyserat vilka metoder och workflows som fungerar bäst för mig när jag har gjort mina entimmes-beats och även gjort en uppskattning av beatsens hit rate.