Abstract

This study examines the approaches used by teachers to motivate their pupils to read and investigates what underlying factors they claim may explain why pupils feel no motivation to read. The study was conducted from the perspective of five active teachers, with data collection by interview. The study found that the interviewed teachers use psychological support as well as structured teaching such as reading aloud and book talks, along with a varied range of methods, to motivate their pupils to read. The interviewed teachers state that there must be motivation if a pupil is to become a good reader, and it is very important that pupils receive support from adults, both at home and in school. According to the teachers, pupils lose motivation if they are given texts that are too difficult for them to understand, or if other stimuli motivate them more than reading does. The attitude of parents or guardians to reading is also emphasized as significant for motivation, and hence for pupils’ reading development.

This study examines the approaches used by teachers to motivate their pupils to read and investigates what underlying factors they claim may explain why pupils feel no motivation to read. The study was conducted from the perspective of five active teachers, with data collection by interview. The study found that the interviewed teachers use psychological support as well as structured teaching such as reading aloud and book talks, along with a varied range of methods, to motivate their pupils to read. The interviewed teachers state that there must be motivation if a pupil is to become a good reader, and it is very important that pupils receive support from adults, both at home and in school. According to the teachers, pupils lose motivation if they are given texts that are too difficult for them to understand, or if other stimuli motivate them more than reading does. The attitude of parents or guardians to reading is also emphasized as significant for motivation, and hence for pupils’ reading development.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

Abstract

Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Denna studie syftar till att undersöka vilka kognitiva och metakognitiva strategier elever i en årskurs 3 beskriver sig använda för att förstå text. Eftersom lässtrategier kan ge elever möjlighet att få förståelse för det som läses, fördjupa sig i text samt kontrollera sin läsförståelse är det angeläget att undersöka elevers användning av lässtrategier. Den teoretiska utgångspunkten för studien är modellen Reading as a Meaning-Constructed Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2013). Studiens material består av intervjusvar från 14 elever i en årskurs 3. Ett individuellt möte har genomförts av studiens författare med varje elev. Det individuella mötet har bestått av en läsaktivitet följt av en semistrukturerad intervju. Samtliga elevintervjuer har spelats in via röstinspelning och transkriberats. Transkriptionerna av intervjusvaren har kategoriserats i en innehållsanalys med kategorierna kognitiva strategier och metakognitiva strategier. Resultatet visar att eleverna beskriver sig använda de kognitiva strategierna att söka efter ledtrådar, göra textkopplingar och skapa inre bilder. Resultatet visar även att eleverna beskriver sig använda de metakognitiva strategierna att läsa om, läsa långsamt, läsa vidare och gå tillbaka, hoppa över och ta extern hjälp. Denna studie lyfter fram lässtrategiers betydelse för elevers läsförståelse redan i tidigare år i grundskolan samt vikten av undervisning i lässtrategier för elevers framtida skolframgångar. 

Denna studie syftar till att synliggöra karakteristiska drag på lexikal nivå i narrativa texter skrivna av elever utan lässvårigheter samt likheter och skillnader på lexikal nivå mellan texter skrivna av elever utan och i lässvårigheter. Att undersöka skrivande på lexikal nivå hos elever utan lässvårigheter i jämförelse med elever i lässvårigheter är angeläget mot bakgrund av att både den språkliga förmågan och läsförmågan (däribland den lexikala kunskapen) utgör centrala komponenter i skrivandet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den interna processnivån i Chenoweth och Hayes (2001) modell av skrivprocessen: A Model of Written Language Production. Tjugofyra texter skrivna av elever utan lässvårigheter har analyserats utifrån fem olika mått på lexikal nivå: antal ord, lexikal densitet, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Medelvärden för dessa mått har beräknats. Som jämförelsematerial användes motsvarande lexikala mått för 40 elever i lässvårigheter i Levlin och Waldmann (2017). Statistiska analyser har genomförts för att fastställa signifikanta skillnader mellan elevgrupperna. Det övergripande resultatet som framkommer är att elever utan lässvårigheter uppvisar en högre lexikal nivå än elever i lässvårigheter. Det finns signifikanta skillnader mellan elevgrupperna för antal ord, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Lexikal densitet uppvisar däremot ingen signifikant skillnad mellan elevgrupperna. Våra resultat visar på att det är viktigt att inkludera stöttning av elevers läsförmågor i skrivundervisningen då läsförmågan är en betydande komponent i skrivutvecklingen.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed

in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel

has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was

analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power

versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three

female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows

that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of

the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on

the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is

relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in,

and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with

Stöld as a starting point.

Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

Reading aloud is regarded in the study as an occasion where a teacher reads to pupils and where this involves both reading and conversation about what has been read. It is a learning activity in which everyone together shares an experience. Reading aloud is moreover a way to develop the pupil’s ability in reading and language. The aim of the study is to investigate teachers’ views of reading aloud in schools. Three different teachers were interviewed and observed in the study. They work at different schools in grades 1 to 3. The result is based on interpretations of interviews and observations, and it shows that relaxation and conversation ability are two main purposes of reading aloud. As regards the teachers’ methods there are similarities in the choice of book, the reading environment, and the work with the book. The result shows that the teachers see many advantages in reading aloud, but that the time aspect is significant for the extent to which they chose to work with reading aloud.

Syftet med denna studie är att undersöka hur demokratiundervisningen i svenskämnet beskrivs i aktuell forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie där studiens två forskningsfrågor har haft huvudrollen, nämligen frågan om vilken roll demokratiundervisning har i svenskämnet och frågan om hur lärare och elever ser på demokratiuppgiften. För att besvara frågorna har nio publikationer som innehåller svar på frågorna tagits fram via databassökningar och kedjesökningar. Studien påvisar fyra roller som demokratiundervisningen har i svenskämnet. En roll handlar om att eleverna ska ges möjligheten att uttrycka sina idéer, uppfattningar och tankar tillsammans med andra och bli lyssnade till och tas på allvar. En annan roll beskrivs som rätten till språket och handlar om att eleverna lär sig att läsa och skriva. En tredje roll gäller rätten till mångkulturalitet och elevernas möjlighet att se sig själva som en del av hela värden. Den fjärde och sista rollen som tas upp är rätten till kritiskt tänkande och källkritik som ska leda eleverna till att kunna gallra bland information. Några lärarröster som kommer fram i forskningspublikationerna påvisar vissa organisatoriska förhållanden som leder till problem i demokratiundervisningen medan andra påtalar att eleverna saknar kunskap för att vara med och bestämma. I de få elevröster som kommer till tals i forskningen framkommer att eleverna vill påverka och medverka på skolan genom klassråd och elevråd, men de upplever att deras förslag inte visas någon större hänsyn. Slutsatsen av studien är att ny forskning behöver göras om hur demokratifrågorna hanteras i praktiken, och särskilt behövs forskning om demokratiundervisning för elever i grundskolan.

Syftet med studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i år 1 har om fyraroller om demokrati som ska styra svenskundervisningen: rätten att uttryckasig, rätten till språket, rätten till mångkulturalitet och rätten till källkritiskttänkande. Elever i en flerspråkig förstaklass besvarar frågor om dessa rättigheter, och elevernas svar analyseras enligt så kallad systemisk-funktionellgrammatik. I analysen granskas processkärnor, förstadeltagarnas roller ochomständigheter i satser. Resultatet visar att eleverna hade uppfattningar omrätten att uttrycka sig och rätten till språket men att de andra två rättigheternavar svårare att ta ställning till. Elevernas tankar om rätten att uttrycka sighandlar om att de ska kunna förmedla sig till läraren. I svaren om rätten tillspråket tar de upp att de behöver lära sig att läsa för att ha ett verktyg för attinhämta ny kunskap och som ett hjälpmedel i framtiden när de ska leva ochverka i samhället. 

Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia). 

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?

Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

The aim of the study was to investigate how Swedish teachers and student teachers of Swedish vary in their assessment of a pupil’s text, in judging both the text as a whole and its parts. In the study the informants were asked to assess a pupil’s text (a text presenting an argument) from the national examination in Swedish 1 with the aid of an assessment matrix and then complete a questionnaire assessing the text as a whole and in its parts. The responses to the questionnaire were analysed statistically with a focus on how the assessments varied. A sociocultural and situated perspective was applied in the study, along with psychometry and the theory of discourses of writing, to give more perspectives on the results. The study found that the assessments varied between grades C and A for the text as a whole and between E and A for the aspects of argumentation, content and critical reading, contextual signals and reference connectors, introduction, conclusion, situational adaptation and self-sustaining. The study also found that the student teachers were generally stricter in their assessment. The greatest variations in the student teachers’ assessment were found to concern aspects of the communication discourse, while in the teachers’ assessment it was aspects of the construction discourse that revealed the greatest variation. The greatest difference between the two groups concerned aspects of the correction discourse.

Studien undersöker den individuella läsningen som undervisningsmetod. Syftet är att åskådliggöra lärares och elevers upplevelser av individuell läsning, med fokus på utformning och kunskapsinhämtning, för att sedan jämföra och belysa relationen dem emellan. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivism och fenomenologi, vilka betonar vikten av elevernas intresse och motivation för att lärande ska uppstå, samt att individernas uttalanden om det studerade fenomenet är sanningsbärande fakta. Studiens material består av 15 ljudinspelningar, där två lärare och 13 elever intervjuats om deras upplevelser av individuell läsning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelserna av den individuella läsningens utformning i vissa avseenden skiljde sig åt mellan lärarna och eleverna. Eleverna upplevde att det inte läggs så stor vikt vid den individuella läsningen, en upplevelse som inte delades av lärarna. Litteraturen var en av de faktorer eleverna upplevde som avgörande för att den individuella läsningen skulle fungera som lärandeaktivitet. Eleverna upplevde att motivation var det viktigaste för att utveckla kunskaper och läsintresse genom individuell läsning. Lärarna upplevde att eleverna genom den individuella läsningen skulle få möjlighet att utveckla läsintresse, läsförmåga, läsförståelse samt språklig förmåga. Eleverna menade att de genom att läsa utvecklade språklig förmåga, läsförmåga, läsförståelse, föreställningsvärldar samt skaffade sig faktakunskaper genom litteraturen. Jämförelsen mellan lärarnas och elevernas upplevelser visar att de i många fall liknar varandra. Tankarna skiljde sig i att eleverna upplevde att de utvecklade faktakunskaper och sina föreställningsvärldar, vilket lärarna inte nämnde. 

I uppsatsen undersöks hur termer hanteras i tre texter om vattenmiljö och båtliv från olika myndigheter och i vilken utsträckning termerna förklaras i texterna. Vidare undersöks i ett ordförståelsetest hur en grupp testpersoner förstår ett urval av termerna och vad som uppfattas som svårt i texterna.

Termerna i texterna har delats in i kategorier utifrån om de förklaras eller inte eller om kontexten är en hjälp för att förstå dem. Ett urval av 15 termer har testats på en mindre grupp testpersoner som dels fick förklara termen, dels ange hur säkra de var på betydelsen. Några personer fick också läsa texterna och markera vad de uppfattade som svårt och sedan berätta om det i en intervju.

Resultatet visar stora skillnader mellan texterna både vad gäller vilka termer som används och hur mycket som förklaras. Ordförståelsetestet visar att vissa termer behärskas väl av testpersonerna medan andra är obekanta för dem. Det finns också flera termer som uppfattas som svåra av testpersonerna och som saknar förklaring i texten. Resultatet pekar också på att det kan vara tillräckligt för läsaren att termerna står i en kontext som ger ledtrådar till betydelsen och att det inte nödvändigtvis krävs en uttrycklig förklaring.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefredaktörerna för livsstilsmagasinen Cosmopolitan, som är ett magasin för kvinnor, och Slitz, som är ett magasin för män, väljer att presentera sig själva i sina ledarspalter. Materialet som har använts är en ledarspalt från varje magasin. Den metod som har använts för att analysera texterna är huvudsakligen en topik­analys, med stöd av en textanalys. Även fotografierna som hör till spalterna har analyserats. Resultatet av undersökningen visar att de bilder chefredaktörerna ger av sig själva i hög grad bygger på gamla könsroller. Cosmopolitans chefredaktör tenderar att förminska sig själv, me­dan Slitz chefredaktör försöker framställa sig i så god dager som möjligt. Det finns även några inslag i texterna där chefredaktörerna tydligt går ifrån könsrollerna. Exempelvis visar Cosmo­politans chefredaktör en villighet att lämna en trygg anställning för en otryggare frilanskarriär, och Slitz chefredaktör skriver mer om sina känslor än Cosmopolitans chefredaktör gör.

The aim of the present study is to examine two pupils’ interaction when playing the language learning game Sweet City together on tablet. The game is used for teaching Swedish as a second language and it is designed as an adventure game. Special interest is focused on how the pupils use the opportunities for translating labels into other languages, a function built into the game. Translanguaging, that is, how the pupils’ assembled linguistic resources benefit them in the game, is another focus of the study.

The method used was observation, with filming of the pupils´ playing. The material was then analysed with the aid of the Exchange Structure Model.

The result showed that playing video games leads to a context-linked conversation with many short exchanges. The pupils are engaged in the game and the cooperation that is required to make progress in it. The pupils take advantage of the potential to translate the game dialogue, but the concrete consequences of that are not clearly detectable.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang. Trots det är det sällsynt att sådana autentiska villkor råder i textarbetet. Lärarna menar dock att eleverna genom att träna i olika fiktiva situationer skaffar sig verktyg att hantera olika typer av texter och därmed en beredskap för framtida studier och yrkesliv.

Cuing information structure (IS) is a fundamental function of prosody in many languages. For instance, in English or Dutch, a contrastive focus on the color adjective in a phrase like ‘the green boat’ is marked by a pitch accent on GREEN and, crucially, a lack of post-focal accent on BOAT: ‘the GREEN boat’. Listeners infer from this prosodic structure that ‘boat’ represents already activated (given) information and that the color that is specially mentioned represents one out of a set of alternatives.

According to research findings, children achieve proficiency in the production of prosodic IS encoding within the age range of 4 to 8 years, displaying considerable variability. This variability is suggested to result from structural prosodic differences between languages. For instance, Stockholm Swedish speaking children mark (non-contrastive) focus using the Swedish prominence cuing H(igh) tone in an adult-like manner already at 4-5 years, while Dutch speaking children handle Dutch intonational pitch accents only after the age of 7-8 years. One hypothesis is that this relates to the presence of lexical pitch accents in Swedish, which could make Swedish speaking children more sensitive to prosodic contrasts; in addition, the combination of lexical accent + prominence H results in a complex contour which is particularly salient. However, studies investigating this have usually had a strict focus on speech production.

The few previous studies that have conducted parallel production and comprehension experiments have typically used offline methods to assess comprehension. More recent studies using online methods such as eye tracking have usually not included children younger than 6 years of age and have not been complemented by production data. 

In this study we combine production and comprehension experiments, using eye tracking, to study contrastive focus prosody in 3- to 5-year-old children speaking either Scanian or Stockholm Swedish. In Scanian, instead of adding the prominence H-tone for focus, phrase-level prominence is encoded through phonetic adjustments of the (lexical) HL accent patterns. By comparing these two Swedish varieties we can thus control for phonological features (incl. lexical tone), as well as grammar and lexicon, when exploring effects of prosodic-typological differences.

In our production experiment we elicit adjective-noun phrases in three different focus conditions (broad, contrast on adjective, contrast on noun), using an interactive video/card game. Production data are analyzed acoustically and auditorily.

As for comprehension, our visual-word eye-tracking experiment makes use of the same pictures of colored objects to investigate whether and how children rely on prosody for reference resolution (e.g., Where is the yellow boat? And where is the GREEN boat?). The time course of eye movements will be analyzed using growth curves. Both production and eye-tracking data will be analyzed as a function of dialect, age and standardized measures of language production and comprehension (The New Reynell Developmental Language Scales), as well as compared to data from adult controls. Data are currently being collected. 

A preliminary analysis of eye-tracking data from 24 Scanian children (ages 3-5 years collapsed) and a subset of adults from both dialects suggests similar comprehension of focus prosody as in adults (as a mismatched focus prosody in the adjective successfully elicits looks at the foil item in all groups), although processing appears to be slower, and anticipatory strategies differ slightly from those of adults (as the color of the first-mentioned adjective in a trial elicits looks at the color-matched distractor in adults, but not in children). An analysis contrasting comprehension data for both dialects, as well as a preliminary analysis of production data will be presented at the conference.

Att lägga satsbetoningen på ordet som bör fokuseras utifrån en given informationsstruktur är något som barn enligt tidigare internationell forskning verkar bemästra relativt sent i utvecklingen av sitt förstaspråk. Förmågan att uppfatta och tolka satsbetoning verkar barn enligt vissa studier utveckla ännu senare, men få tidigare studier har genomfört parallella produktions- och perceptionstest, och få perceptionsstudier har använt sig av online metoder (så som ögonrörelsemätning) med barn yngre än sex år. En del tidigare studier har påvisat typologiska skillnader; till exempel verkar svenska barn kunna producera en vuxenlik fokusbetoning tidigare än nederländska barn. Med vår studie ämnar vi bidra till en bättre förståelse av hur barn utvecklar sin förmåga att producera och uppfatta kontrastiva fokusbetoningar (t. ex. en röd BIL, en RÖD bil), hur produktionen och perceptionen hänger ihop, och vilken roll prosodisk språktypologi kan spela i sammanhanget. Vi undersöker dessa förmågor hos (totalt ca 120) förskolebarn med stockholmsvenska respektive skånska som förstaspråk – två dialekter som representerar motpoler i en prosodisk typologi när det gäller hur satsbetoning kodas intonationsfonologiskt. I vår produktionsstudie eliciterar vi adjektiv-substantiv fraser med varierad kontrastiv fokus, och i perceptionsstudien mäter vi barnens bearbetning av prosodin i liknande fraser med hjälp av ögonrörelsemätning. Datainsamling pågår i skrivande stund, och prelimära resultat kommer att presenteras på konferensen.

Att lägga satsbetoningen på ordet som bör fokuseras utifrån en given informationsstruktur är något som barn enligt tidigare internationell forskning verkar bemästra relativt sent i utvecklingen av sitt förstaspråk. Förmågan att uppfatta och tolka satsbetoning verkar barn enligt vissa studier utveckla ännu senare, men få tidigare studier har genomfört parallella produktions- och perceptionstest, och få perceptionsstudier har i detta sammanhang använt sig av online metoder (så som ögonrörelsemätning) med barn yngre än sex år. En del tidigare studier har påvisat typologiska skillnader; till exempel verkar svenska barn kunna producera en vuxenlik fokusbetoning tidigare än nederländska barn.

Med vår studie ämnar vi bidra till en bättre förståelse av hur barn utvecklar sin förmåga att producera och uppfatta kontrastiva fokusbetoningar (t. ex. en röd BIL, en RÖD bil), hur produktionen och perceptionen hänger ihop, och vilken roll prosodisk språktypologi kan spela i sammanhanget. Vi undersöker dessa förmågor hos (totalt ca 120) förskolebarn med stockholmsvenska respektive skånska som förstaspråk – två dialekter som representerar motpoler i en prosodisk typologi när det gäller hur satsbetoning kodas intonationsfonologiskt. I vår produktionsstudie eliciterar vi adjektiv-substantiv fraser med varierad kontrastiv fokus, och i perceptionsstudien mäter vi barnens bearbetning av prosodin i liknande fraser med hjälp av ögonrörelsemätning. Datainsamling pågår i skrivande stund, och prelimära resultat kommer att presenteras på workshopen.

Visual information can be integrated in prominence perception, but most available evidence stems from controlled experimental settings, often involving synthetic stimuli. The present study provides evidence from spontaneously produced head gestures that occurred in Swedish television news readings. Sixteen short clips (containing 218 words in total) were rated for word prominence by 85 adult volunteers in a between-subjects design (44 in an audio-visual vs. 41 in an audio-only condition) using a web-based rating task. As an initial test of overall rating behavior, average prominence across all 218 words was compared between the two conditions, revealing no significant difference. In a second step, we compared normalized prominence ratings between the two conditions for all 218 words individually. These results displayed significant (or near significant, p<.08) differences for 28 out of 218 words, with higher ratings in either the audiovisual (13 words) or the audio-only-condition (15 words). A detailed examination revealed that the presence of head movements (previously annotated) can boost prominence ratings in the audiovisual condition, while words with low prominence tend to be rated slightly higher in the audio-only condition. The study suggests that visual prominence signals are integrated in speech processing even in a relatively uncontrolled, naturalistic setting.

Prosodic prominence is a multimodal phenomenon involving both acoustic and kinematic dimensions. In order to study the multimodal nature of prominence, we need to collect prominence ratings based on audio-visual speech material from large groups of speakers. This is feasible by means of a web-based crowdsourcing set-up, allowing volunteers to participate using a private computer or mobile phone. However, this freedom also implies a certain reduction of experimental control due to variation in hardware used by the raters. 

In this pilot study we explore potential effects of two hardware features – screen size and audio device (headphones vs. loudspeakers) – on multimodal prominence ratings. To this end, 16 brief clips from Swedish television news (218 words in total) were rated by 31 native Swedish volunteers using a web-based set-up. In our GUI, orthographic representations of the text were displayed below the video player. Each word was to be rated as either non-prominent, moderately prominent, or strongly prominent, by means of clicking on the word in question until the desired prominence level was encoded through a specific color (yellow: moderate; red: strong). Participants were free to use a mobile phone, a tablet, or a computer, and headphones or loudspeakers, and we collected information about their hardware using a questionnaire. In addition, we automatically logged the screen size of the participant’s computer/phone. 

We applied two different approaches to analyze the participant’s rating behavior as a function of the hardware features under discussion. First, we calculated a selection of five variables from the raw prominence ratings: (i) the sum of all ratings (over all 218 words), (ii) the percentage of words rated as (moderately or strongly) prominent, (iii) among prominent words, the proportion of words rated as strongly prominent, and (iv-v) the relative prominence rating of two selected words. Effects of screen size and audio device on these variables were analyzed using linear regression models. Second, we calculated inter-rater reliability for multiple raters using Fleiss’ kappa, both for all raters as a reference and for subgroups concerning audio device and screen size. 

The results reveal a significant model fit for variable (iii) defined above (proportion of strong ratings; F(5;21) = 5.332; p=.0022**), suggesting a significantly higher proportion of strong prominent ratings obtained with loudspeakers (34.0% of words rated as prominent on average) compared to with headphones (18.3%; t=2.944; p=.0073**), as well as with medium size screens (34.2%) compared to with small screens (24.4%; t=2.433; p=.0232*); however, the proportion of strong prominent ratings tended to be lowest with large screens (14.2% on average). Effects of screen size were also reflected in inter-rater reliability, revealing the highest kappa for users with medium-sized screens (kappa=.566, when ratings are recoded to a binary decision) compared to large (kappa=.485) and small screens (mobile phones, kappa=.437). However, inter-rater reliability was less affected by the listening condition (headphones vs. loudspeakers). 3 

To conclude, the choice of hardware might have effects on multimodal prominence ratings, which has to be considered in crowdsourcing approaches. More detailed results will be presented at the conference.

Previous research has shown that visual information can be integrated in the perception of prominence, but the available evidence stems mostly from controlled experimental settings, often making use of synthetic stimuli. The present study provides evidence from spontaneously produced head gestures that occurred in Swedish television news readings. Materials were rated for word prominence by 85 adult volunteers in a between-subjects design (audio-visual vs. audio-only ratings) using a crowd-sourcing approach. Accented words accompanied by a head movement were perceived as more prominent than accented words lacking a head movement. Crucially, the difference in perceived prominence level between words with and without a head gesture was found to be larger in an audio-visual rating condition compared to an audio-only condition. The results suggest that visual prominence signals are integrated in speech processing even in a relatively uncontrolled, naturalistic setting, such as watching the news. 

Prosodic prominence is a multimodal phenomenon where pitch accents are frequently aligned with visible movements by the hands, head, or eyebrows. However, little is known about how such movements function as visible prominence cues in multimodal speech perception with most previous studies being restricted to experimental settings. In this study, we are piloting the acquisition of multimodal prominence ratings for a corpus of natural speech (Swedish television news readings). Sixteen short video clips (218 words) of news readings were extracted from a larger corpus and rated by 44 native Swedish adult volunteers using a web-based set-up. The task was to rate each word in a clip as either non-prominent, moderately prominent or strongly prominent based on audiovisual cues. The corpus was previously annotated for pitch accents and head movements. We found that words realized with a pitch accent and head movement tended to receive higher prominence ratings than words with a pitch accent only. However, we also examined ratings for a number of carefully selected individual words, and these case studies suggest that ratings are affected by complex relations between the presence of a head movement and its type of alignment, the word’s F0 profile, and semantic and pragmatic factors.

In this study we examine prosodic prominence from a multimodal perspective. Our research question is whether the phonetic realization of accentual falls and rises in Swedish complex pitch accents varies as a function of accompanying head and eyebrow movements. The study is based on audio and video data from 60 brief news readings from Swedish Television (SVT Rapport), comprising 1936 words in total, or about 12 minutes of speech from five news anchors (two female, three male). The results suggest a tendency for a cumulative relation of verbal and visual prominence cues: the more visual cues accompanying, the higher the pitch peaks and the larger the rises and falls.

This study investigates the multimodal implementation of prosodic-phonological categories, asking whether the accentual fall and the following rise in the Swedish word accents (Accent 1, Accent 2) are varied as a function of accompanying head and eyebrow gestures. Our purpose is to evaluate the hypothesis that prominence production displays a cumulative relation between acoustic and kinematic dimensions of spoken language, especially focusing on the clustering of gestures (head, eyebrows), at the same time asking if lexical-prosodic features would interfere with this cumulative relation. Our materials comprise 12 minutes of speech from Swedish television news presentations. The results reveal a significant trend for larger fo rises when a head movement accompanies the accented word, and even larger when an additional eyebrow movement is present. This trend is observed for accentual rises that encode phrase-level prominence, but not for accentual falls that are primarily related to lexical prosody. Moreover, the trend is manifested differently in different lexical-prosodic categories (Accent 1 versus Accent 2 with one versus two lexical stresses). The study provides novel support for a cumulative-cue hypothesis and the assumption that prominence production is essentially multimodal, well in line with the idea of speech and gesture as an integrated system.

This talk focuses on the role of eyebrow and head gestures for the multimodal construction of prominence. We will summarize results from our recent studies (in progress or submitted) on the co-occurrence of gestures and pitch accents in two different genres (news readings and spontaneous dialogue). Special foci will lie on (1) phonetic and phonological aspects of the co-production of head movements, eyebrow movements and pitch accents in news readings, (2) the audio-visual integration of pitch accents and head movements in the perception of prominence, and (3) some preliminary data on the occurrence of head and eyebrow movements in spontaneous Swedish dialogue. To highlight our key findings, (1) in a data set consisting of 60 brief news readings (12 minutes of speech in total; 1936 words) we have observed a tendency for a more pronounced phonetic realization of pitch accents (in terms of larger fo-rises) as a function of co-occurring head and eyebrow movements, which, we argue, suggests prominence production to be underlyingly multimodal and cumulative. (2) Using a web-based rating task (involving 85 participants: 44 in an audio-visual and 41 in an audio-only condition), we collected prominence ratings for a selection of clips taken from our news reading materials (218 words). The results displayed a small but significant effect of the visual modality, as a stronger perceptual distinction was made between accented words with and without head movements in the audio-video condition compared to the audio-only condition. (3) Finally, in four 5- minute excerpts from the Spontal Corpus, we automatically identified head movements using a motion capture technique, revealing that only 19% of “simple head movements” co-occurred with pitch accents, as opposed to 71% in our news reading data. Hence, in the spontaneous dialogues, head movements serve a multitude of expressive and communicative functions, while in news readings, their function may indeed be primarily related to the signaling of prominence. An annotation of eyebrow movement in the spontaneous speech data is in progress. Overall, our findings suggest an essentially multimodal nature of prominence production and perception, as well as large differences in the usage of gestures between genres. 

Swedish exhibits a binary tonal word-accent distinction (Accent 1, Accent 2) which is acoustically manifested in the fundamental frequency (fo) contour. Further acoustic correlates beyond fo have hardly been acknowledged in the past, although minor differences in segmental durations between A1 and A2 have been observed in some previous studies (e.g., Elert, 1964; Lundmark Svensson et al., 2017). In this study, we aim to scrutinize these durational patterns for two Swedish dialects (Scania and Stockholm Swedish) by means of testing whether duration as a correlate of Swedish word accents can be observed independently of effects such as focal lengthening and final lengthening. The few previously reported duration data for A1 and A2 in Swedish are, we will argue, not well in line with the numerous available reports on tone languages, which suggest that more complex tonal patterns are reflected by longer durations (e.g., K hnlein, 2015, and references therein). For Swedish, however, previous research has not consequently revealed longer durations where it would be predicted based on tonal complexity. For instance, for Stockholm Swedish, Elert (1964) observed a longer stressed vowel in A1 than in A2, although longer durations could be predicted for the more complex H*LH-pattern in A2 than for the (H)L*H in A1. One possible explanation of this inconsistency could be that the Swedish word accents per se might not significantly differ in duration at all, and the small durational differences between A1 and A2 are, instead, a bi-product of sentence-level prosody, which might, for reasons to be discussed at the conference, affect one of the word accents stronger than the other. In this study, we therefore compare segmental durations for A1 and A2 in focal and non-focal conditions in different positions in the utterance. Furthermore, we present two parallel analyses for two dialects of Swedish – Stockholm and Scania – which differ critically in the tonal composition (or rather timing) of the word accents, as well as in how focus is marked tonally.

The analyses are based on recordings from 24 speakers in total (6 women and 6 men per dialect), and 36 utterances per speaker (12 conditions, 3 repetitions). Speakers were asked to read variants of the sentence Boven/ar hade vinet/er i bilen/ar ‘(The) villain(s) had wine(s) in (the) car(s)’, where the three test words (villain, wine, car) are associated either with A1 (= def. sg. form) or A2 (= indef. pl.); a few relevant combinations of A1 and A2 forms were selected for this study. Furthermore, a narrow focus was elicited (using context questions) on either the first, second or third test word. Data are analyzed using linear mixed regression models. The results reveal an overall stable and uniform effect of word accent on the duration of the vowel in the stressed syllable (/i:/ in vin and bil) and the subsequent consonant (either /n/ or /l/), irrespective of focus condition, position in utterance (vin vs. bil) and dialect: both segments tend to be slightly longer in A2 than in A1 (except in the /l/ in post-focal bilen in Stockholm Swedish).

To conclude, this study suggests duration as a systematic correlate of the Swedish word accents, which, however, does not obviously seem to relate to tonal composition or complexity. We aim to collect fruitful comments and explanatory accounts from the conference delegates.

References

Elert, C.-C. (1964). Phonologic Studies of Quantity in Swedish. Based on Material from Stockholm Speakers. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Köhnlein, B. (2015). The complex durational relationship of contour tones and level tones: Evidence from diachrony. Diachronica, 32(2), 231-267. doi:10.1075/dia.32.2.03koh

Lundmark Svensson, M., Ambrazaitis, G., & Ewald, O. (2017). Exploring multidimensionality: Acoustic and articulatory correlates of Swedish word accents. Proc. INTERSPEECH 2017, Stockholm, Sweden. http://dx.doi.org/10.21437/Interspeech.2017-1502

This study aims to scrutinize the role of segmental duration as acorrelate of the two Swedish word accents, asking whether it is a robust correlate, independent of tonal complexity and phrase-level prosodic factors. To this end, we examined segmental durations of Accent 1 and Accent 2 words in two regional dialects, controllingfor focus and phrase finality. Recordings from 24 speakers were analysed. Theresults showed that thevowel in the stressed syllable and the post-vocalic consonant wereproduced longer with Accent 2 than with Accent 1, irrespective ofthe speakers¶ dialect,focus condition and positionin the utterance.

Prosody and gesture share common functions in communication, one of which is the signaling of prominence. However, we still know relatively little about how these two domains are coordinated with one another. The current study explores timing relationships between hand gestures and stressed syllables in Swedish compounds. Compounds in Swedish usually have two stressed syllables, enabling us to investigate possible differences in alignment between gestures and stressed syllables as a function of their phonological status (primary, secondary stress). We find a tendency for stressed syllables to be accompanied by movement phases of gestures, with the primary stressed syllable somewhat more likely to arise with a movement phase than the secondary stressed syllable. The stressed syllables also show tendencies for close temporal alignment with transitions between one gesture phase to another, though not all gesture phase types may start in alignment with the second stressed syllable. Our data thus provide additional support for the common function of prosody and gesture in signaling prominence in spoken communication and indicate that transitions between gesture phases as well as the gestures themselves may contribute to prominence marking.

Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers upplevelser gentemot svenska som andraspråk (SVA) och vilka faktorer som formar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar ambivalenta attityder hos elever gentemot SVA (Hedman & Magnusson, 2020). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer identifieras två huvudteman: extra stöd i SVA och sociala konsekvenser av deltagandet i SVA. Eleverna upplever extra stöd som fördelaktigt eftersom undervisningen blir tydligare och mer sammanhängande. Å andra sidan ofördelaktigt eftersom undervisningen inte blir utmanande och i stället bara uppmuntrande. Samtliga elever upplever SVA som ett ämne med mindre status jämfört med svenska (SVE), samt uppfattar etniska skiljelinjer mellan ämnena. I denna studie framkommer det att elever upplever SVA som ett ämne med lägre status jämfört med SVE. Extra stöd i SVA upplevs både positivt för tydlighet och sammanhang i undervisningen och som negativt eftersom det begränsar utmaningar. För att tolka materialet används Foucaults diskursanalys. 

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?

Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.  Vad som däremot skiljer sig åt är hur olika pedagoger talar om hur de ser på faktaboken i relation till språk- och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan. 

Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av hemläxor i svenska som andra­­språk. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare bedömer förhållandet mellan läxor och språklig progression. En sociokognitiv teori tillämpas för att förstå lärares motivation till att dela ut läxor och anledningen till läxans utformning. Fem högstadielärares erfaren­heter av hemläxor i svenska som andraspråk undersökts i semistrukturerade, enskilda interv­juer, där lärare beskriver hur de arbetar med läxor i sin under­visning. I resultatdelen an­vänds en tematisk innehållsanalys för att redovisa utfallet i material. Studiens resultat visar att lärarna anser att läxor gynnar den språkliga progres­sionen hos L2-elever genom att de repeterar språkliga moment så att de befästs i minnet. Vid utformningen av läxan krävs det anpassning efter språklig nivå och individ. Även hur läxan förankras, introduceras och följs upp är avgörande för dess effekt på språk­ut­vecklingen.