lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1412
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abdulroudha, Aeman
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fritidspedagogers självständighet och inflytande i sin yrkesroll: En studie om fritidspedagogers yrkesroll under skoltid2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 180 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abrahamsson, Lina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Jeppsson, Rebecca
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hej, vilket kön vill du vara?: Hur pedagoger bemöter och förhåller sig till flickor och pojkar i förskolan.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån pedagogernas synvinkel, pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.

    Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter. Dock kan detta variera vid olika aktiviteter och situationer i förskolans vardag.

    Majoriteten av de tillfrågade pedagogerna har en tanke för hur de väljer att forma lokalerna utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna anser att det finns genusifierat material men att detta inte behöver ha någon betydelse för vilka som väljer det. Det handlar om på vilket sätt pedagogerna presenterar det och samtalar om det med barnen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abramsson, Mattias
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Elevers inflytande på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete om hur ökat elevinflytande och delaktighet bidrar till tydligare struktur i verksamheten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som

    vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta

    elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar

    tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier

    och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att

    synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs

    avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den

    tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i

    elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter

    en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med

    något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de

    kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya

    strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever

    inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta

    utvecklingsarbete påbörjades.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abramsson, Mette
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Håkansson, Disa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan: Några förskollärares erfarenheter och åsikter om TAKK2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet. En nackdel som framkom utifrån förskollärarnas erfarenheter är tidsbristen till att lära sig. Utifrån förskollärarnas erfarenheter upplevs TAKK som en bra metod som fungerar för alla barn oavsett om de kan tala eller inte. Det har framkommit i resultatet att metoden TAKK stimulerar barnets språk och samspel genom att barnet kan göra sig förstådd genom tecken, tal och kroppspråk. Utifrån styrdokumenten för förskolan ska förskolläraren arbeta efter att främja barnets språk- och kommunikationsutveckling, vilket de intervjuade anser är betydelsefullt eftersom en vuxen behövs för att barnet ska lära sig TAKK. Det kan ta tid för barnet att uppfatta, använda och förstå tecknets innebörd. Därför bör barnet finna mening med teckenanvändning när tecken återkommer i vardagliga situationer. Enligt förskollärarnas erfarenheter och åsikter och litteraturens argument argumenteras TAKK som en bra metod för barnets språkutveckling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Berggren, Jonas
    Kalmar Municipality.
    Dahl, Marianne
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ellborg, Katarina
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Organisation and Entrepreneurship.
    Per-Ola, Friman
    Kalmar Municipality.
    Kari, Koskenkorva
    Kalmar Municipality.
    Entreprenöriell fritidspedagogik: att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation2017 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 6.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation": Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem2016In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 1, p. 86-109Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2014 the first cohort of (a newly designed group of teachers) ”primary teachers with a specialization in extended school education” graduated from Swedish universities. In addition to the traditional formal qualifications as leisure pedagogues their degree also includes the competency to teach practical/aesthetical subjects in compulsory school up to year six. The newly designed teachers thus have to relate to dual professional identities and try to maintain balance between their work in the traditional socially oriented recreation centers against their teaching in a goal- and results-driven school. In this article we study a group of 40 new teachers before and after graduation, trying to get hold of how they perceive and negotiate their professional identities and how they orient themselves in the professional landscape. The results show that the graduates try to balance their own ideals and professional intentions against traditional professional identities and labor market conditions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Adbo, Karina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hur ska vi skapa struktur och logik i kemiundervisningen?2014In: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, no 1, p. 28-32Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Taber, Keith
    University of Cambridge, UK.
    Developing an Understanding of Chemistry: A case study of one Swedish student's rich conceptualisation for making sense of upper secondary school chemistry2014In: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, no 7, p. 1107-1136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we report a case study of a 16-year-old Swedish upper secondary student's developing understanding of key concept areas studied in his upper secondary school chemistry course. This study illustrates how the thinking of an individual learner, Jesper, evolves over a school year in response to formal instruction in a particular educational context. Jesper presented a range of ideas, some of which matched intended teaching whilst others were quite inconsistent with canonical chemistry. Of particular interest, research data suggest that his initial alternative conceptions influenced his thinking about subsequent teaching of chemistry subject matter, illustrating how students' alternative conceptions interact with formal instruction. Our findings support the claims of some researchers that alternative conceptions may be stable and tenacious in the context of instruction. Jesper's rich conceptualisation of matter at submicroscopic scales drew upon intuitions about the world that led to teaching being misinterpreted to develop further alternative conceptions. Yet his intuitive thinking also offered clear potential links with canonical scientific concepts that could have been harnessed to channel his developing thinking. These findings support the argument that identifying students' intuitive thinking and how it develops in different instructional contexts can support the development of more effective science pedagogy.

  • 9.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Att få gymnasieelver att välja rätt: Relationen mellan gymnasieelevers valfrihet och gymnasieskolans ekonomiska funktion i utbildningspolicy mellan 1960- och 2010-talet2015In: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6th Nordic Curriculum Theory Conference, 21-22 October, Örebro University, Sweden, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.

    Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:

    -          Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?

    -          Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion?

     

    Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11.  Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet.  

    Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv.     

     

    Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.

    Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:

    -          Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?

    -          Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion?

     

    Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11.  Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet.  

    Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv.     

     

     

     

  • 10.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Läroplansteorin efter den ”realistiska vändningen”: exemplet kunskapsfrågan2013In: Den femte nordiska läroplansteorikonferensen i Uppsala : Curriculum and/or didactics – a discussion revisited. Towards a transnational curriculum theory?, Uppsala universitet, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Läroplansteorin har de senaste två decennierna kommit att präglas av en så kallade språklig eller diskursiv vändning. Med det använda språkets konstituerande funktion som en central utgångspunkt uppfattas språket som en aktiv social handling som inte kan skiljas från den sociala praktik som denna sker inom. För det läroplansteoretiska forskningsfältets vidkommande har detta medfört flera viktiga analytiska möjligheter inte minst när det gäller exempelvis att studera läroplansförändringar över tid samt hur policy rör sig och omformuleras mellan olika kontexter. I detta paper kommer jag dock argumentera för att denna diskursiva vändning i flera fall dragits för långt. Konsekvensen har blivit att språkets konstituerande effekter i alltför stor utsträckning kommit att överbetona med en långgående kunskapsrelativism som följd och där exempelvis icke-diskursiva element av verkligheten tappats bort i de läroplansteoretiska analyserna. Jag kommer i detta sammahang därför lyfta fram behovet av en realistisk vändning inom läroplansteorin som delvis återvänder till den klassiska läroplansteorins utgångspunkter men där samtidigt vissa betydelsefulla analytiska insikter från diskursteorin tas med.

    Syftet med detta paper är att med utgångspunkt från den kritiska realismen samt med några exemplifierande empiriska nedslag diskutera innebörden av en sådan realistisk vändning. Utifrån den kritiska realismen förstås verkligenheten som såväl strukturerad som stratifierad. Detta innebär att diskursers konstituerande effekter inte negligeras men samtidigt understryks att dessa inte heller utgör fritt flytande meningssystem utan är såväl förankrade som villkorade av reella (i betydelsen icke-diskursiva) betingelser. Analytiskt fokus riktas utifrån detta realistiska perspektiv mot de strukturer och tillhörande mekanismer som finns inbäddade i en viss praktik samt den kontext (som innefattas av såväl diskursiva som materiella element) som kommer att påverka (men inte determinera) utfallet av dessa mekanismer. Med detta möjliggörs en förklarande analys som, i enlighet med den klassiska läroplansteorins utgångspunkter, rör sig bortom läroplanstexten till de bakomliggande strukturer och kontextuella villkor.        

    Med resultat hämtade från en studie av kunskapens formering och legitimering i gymnasieskolans reformmaterial mellan 1960-talet och 2010-talet påvisas empiriskt innebörden av en sådan realistisk vändning. Resultaten pekar på flera diskursiva förskjutningar av kunskapens konstituering över tid men också hur dessa diskursers legitimitet var kopplade till de inbäddade strukturer och mekanismer som förstås forma utbildningspolitiken i relation till den samtida samhällskontexten. Med denna analys visar jag bland annat hur förändrade reella samhällsekonomiska villkor över tid utgjort en viktig påverkanskraft på utbildningspolitiken samt i förlängningen läroplansförändringar.

  • 11.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan:En forskningsöversikt2014Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 12.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teachers' selection of content in an age of standard-based policy2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teachers’ selection of content in the age of standard-based policy2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The nested systems of local curriculum innovation2016In: ECER 2016, Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, Dublin, 22-26 August, 2016, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In school systems around the world there is an increasing focus on students' academic achievement and performance and higher demands for school decision makers to gradually improve school results. In this respect Sweden is no exception. The last years you find a number of different national policy initiatives in line with these transnational policy trends: a new curriculum for the compulsory school (Lgr11) and the upper secondary school (Gy11), a new school law (SFS 2010:800), a reform for career services for teachers with the introduction of “first-teachers” in 2013 and the establishment of new authorities like the School Inspectorate in 2008. In turn, all these reforms have resulted in intensive school improvement work in Swedish municipalities.

    Curriculum innovation is a dynamic research field. During the last decades important empirical findings have emerged as well as theoretical models explaining and supporting successful school development and school leadership (cf Fullan, 2001; Hargreaves & Fullan, 2012; Hallinger, 2011). Recent research has also pointed out how strategies and aspects of different actors and levels in the school system interact. A current discussion concerns how school reforms and improvement efforts are used to increase student achievement, with special regard to significance and potential of the local and regional leading and management. Another question is how school improvements solutions on a more general basis is possible to roll out when research also argues for the need of versatile and context-specific school improvement efforts (Hopkins, Stringfield, Harris, Stoll & Mackay 2014).

    The aim with this paper is twofold. Firstly, the paper wants to contribute to and develop a deepened theoretical understanding of local school curriculum innovation. The local curriculum context is defined as an “open nested school system” with different sub-systems, e.g. the classroom, teacher work-units, school leadership teams, the local school authority etc. (Resnick, 2010). Although these systems are internally related, the curriculum actors in each system stand on its own logic and conditions (i.e. loosely coupled). Therefore you will find different arguments, perceptions and notions in the sub-systems and that they are nested in context-specific ways (Resnick 2010). Our primary hypothesis is that centrally initiated curriculum changes and improvement initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum (Adolfsson & Håkansson, 2015).

    Secondly, the empirical aim is to explore how different curriculum actors in a medium-sized Swedish municipality understand their functions, interact and respond to central aspects in local curriculum work. By looking into and explaining relationships between the sub-systems – the local school authority, principals and teachers – important features and factors for organising robust school improvement processes can be identified. Of particular interest is the introduction of first-teachers in 2013. First-teachers are a new function in Swedish public and independent schools, engaged in school improvement and thus curriculum actors. Previous research has shown that first-teachers might strengthen the idea of distributed leadership in schools, but at the same time also challenge, to some extent, existing leadership relations and authority – primarily that of the principal (Alvunger, 2015). However, we know – so far – little of how this might impact the school organization and relationships between the sub-systems in school improvement. Our aim is guided by the following research questions:

    -        How do the curriculum actors understand and describe their functions in relation to each other in local curriculum work?

    -        What are perceived as primary challenges and needs among the curriculum actors? What strategies do they suggest and use to deal with these challenges and needs?

    -        How can the local curriculum work be explained and understood from the perspective of nested school systems?

    Methods and material (400)

    The study draws on material from two recently finished “ongoing evaluation” projects conducted in a medium-sized municipality (65,000 inhabitants) in the southeastern part of Sweden. As a way to support schools’ improvement work, researchers in the first project have studied processes and outcomes of nine schools’ development work over three years by collecting and analysing data from different levels of the local school system. The second project focused and analysed the implementation of the national reform for career services for teachers. Together the projects have resulted in a rich empirical material from various contexts in the local school organisation that enable a thorough analysis of the school improvement work on different levels (i.e.in different sub-systems).

    This paper is based on a “mixed-method” design (Cresswell, 2010). Along with Cresswell and Clark (2007) we argue that such a methodological research design is a way of preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time it is possible to obtain different but complementary data on the same phenomenon. In line with the theoretical points of departure and the general aim to elucidate patterns of actors’ understanding, interaction and responses on general aspects of improvement work, following methods and empirical data have been used: i) a content analysis of central policy documents ii) questionnaires and iii) semi-structured focus group interviews.

    As a first step central documents regarding the local school organisation, policy and vision, leading and management structure, evaluations, school improvement strategies were analysed. The purpose was to conduct a contextual analysis and to create a map of the organisation, central strategies and content of the improvement work in the municipality.

    During the project three different teacher surveys were conducted (n=250; n=160; n=157). In these online questionnaires teacher’s perceptions of central dimensions of the local improvement work was investigated. Another important purpose was to explore teachers’ notions of patterns of changes as a result of the improvement work.    

    Finally, as a way to deepen the understanding of the improvement work in the municipality semi-structured focus group interviews with representatives from the local school authority (8 interviews), principals (12 interviews), and first-teachers (14 interviews) were carried out. The main focus in these interviews was the experiences and notions of the schools’ improvement work.

    Expected outcomes/Results (300)

    The results of the study clearly show that the local school organisation consists of different nested sub-systems. Both similarities and differences in how the curriculum actors interact and respond to central aspects in curriculum work can be identified. There is a common view that the work should be based on teaching practices and collegial learning, where the themes “classroom leadership” and “language and concept development” have been agreed upon collegially (bottom-up). However, the sub-systems argue for different strategies and disagree on how to work with these themes. The development unit on local authority level has decided that specific resources and interventions are to be directed for peer observation and feed-back sessions between teachers (top-down). This limits the possibilities for principals to respond to the requests from the teachers who favour pedagogical dialogues for exchanging experiences and developing teaching. All in all, this presents challenges for the school improvement work. In this respect first-teachers as a new sub-system may create conditions for better communication between other sub-systems (e.g. subject teacher teams, work-units, principals) because they operate on different levels. However, there are almost no collaborative arenas or networks for communication within the first-teacher system. Furthermore, the introduction of first-teachers seem to present challenges for the principals who must improve their internal communication as a sub-system in order to be educational leaders and to on-ward engage first-teachers and teachers in school improvement work. The results support our hypothesis that centrally initiated curriculum innovation initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum.

    References

    Adolfsson, C-H & Håkansson, J (2015). Building School Improvement Capacity and Learning Capital – A Swedish Case Study. Contribution to the ECER-conference in Budapest, September 2015.

    Alvunger, D. (2015.) Towards New Forms of Educational Leadership? – The Local Implementation of Förstelärare in Swedish Schools. Special issue: Educational Leadership in Transition. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015, 1: 30103, http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.30103

    Creswell J, & Plano Clark, V. (2007), Designing and conducting mixed methods, SAGE Publications, London.

    Cresswell, J.W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. I Abbas Tashakkori & Charles Teddlie, red: Sage Handbook of Mixed Methods in Social & Behavioral Research, s 45-68. Thousand Oaks: SAGE Publications

    Fullan, Michael (2001). The new meaning of educational change. 3. ed. New York: Teachers College Press

    Fullan, M. (2006). Turnaround leadership. San Francisco: Jossey-Bass.

    Hallinger, Philip (2011). Leadership for Learning: Lessons from 40 Years of Empirical Research. Journal of Educational Administration, v. 49 n. 2 p. 125-142.

    Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2012). Professional capital: transforming teaching in every school. New York: Routledge.

    Hopkins, D., Stringfield, S., Harris, A., Stoll, L. & Mackay, T (2014). School and system improvement: a narrative state-of-the-art review, School Effectiveness and School Improvement, 25:2, 257-281.

    Resnick, Lauren B. (2010). Nested System for the Thinking Curriculum. Educational Researcher, vol. 39 No. 3  183-197.

  • 15.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The nested systems of local school development: Understanding improved interaction and capacities in the different sub-systems of schools2017In: Improving Schools, ISSN 1365-4802, E-ISSN 1475-7583, Vol. 20, no 3, p. 195-208Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In school systems around the world, there is an increasing focus on students’ academic achievement. The challenge of how to improve schools is an important issue for all levels in the school system. However, a central question of both practical and theoretical relevance is how it is possible to understand why (or why not) school-development efforts are successful. The purpose of this article is to explore the ecology of local school development through the case of a medium-sized municipality in Sweden, based on empirical data from two follow-up research projects. The analytical framework draws from organisational theory and new institutional theory, where focus is directed towards how different sub-systems of the school organisation interact with and respond to aspects of development work and the implications for outcomes of school-development initiatives. Findings show that great investment of resources from the central level in the local school organisation necessarily does not lead to changes in teaching practice. School-development initiatives are unlikely to be successful unless they engage and re-couple the involved sub-systems. Finally, we discuss how the introduction of Expert Teachers as a new sub-system has the ability to work as a link between other sub-systems and to promote school development.

  • 16.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in an Era of Standards-based Policy Reforms2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms

     

    Proposal information (research question, theoretical framework so on) (600 words) 

    This study is part of the project 'Understanding Curriculum Reforms - A Theory-Oriented Evaluation of the Swedish Curriculum Reform Lgr 11'.  In the last two decades transnational organizations and agreements have become increasingly important as driving forces in the making of curriculum. The international education policy movement towards so-called standards-based curricula has been characterized by top-down accountability and linear dissemination (Andersson-Levitt, 2008; Sivesind & Karseth, 2010). This also applies to the formation of Swedish curriculum policy discourses. The latest Swedish curriculum for compulsory School “Lgr11” can foremost be described in line with such a standards-based curriculum, where the objectives and standards, but also the content, are prescribed and put in the foreground for what students ought to do and know (Sundberg & Wahlström, 2012).

    Although these policies are transnational and nationally oriented, it is in the same time up to schools and teachers on the local level to interpret and enact the curriculum, in classrooms and in the interaction between teachers and students. This unarguably raises questions about the curriculum-in-use, i.e. how is teaching performed? The ‘what’ that is prescribed in the (trans-)national policy is one thing, but researchers rarely take notice of the fact that recontextualisation, selection, translation, relocation and refocus of content indeed occurs in the local school setting. Therefore, the overall aim of this paper is to explore how a standards-based oriented curriculum, Lgr 11, is enacted at the local school level.

    In a first step, the process of the selection of teaching content will be studied. A central question here is how and on what foundations the selection of teaching content is made when prescribed content and learning outcomes is given a central role in the curriculum structure? Secondly – which relates to the selection of content – we examine how the same curriculum is achieved in teaching and learning practices at classroom level in terms of knowledge content. What content seems to dominate the teaching in favour for another under a standard-based oriented curriculum like Lgr 11?

    To understand the conditions for teachers’ selection of content we bring theoretical inspiration from a “classical” framework of curriculum theory in terms of the “frame-factor theory” (Dahlöf, 1967; Lundgren, 1989). This theoretical perspective puts the relationship between teaching processes, outcomes and external (frame-) factors in focus. In other words, to understand processes and outcomes in the teaching practice you have to, from this theoretical perspective, analyse the frame-factors, for example time, equipment, the composition of the class and (of course) the current curriculum, that in different ways enable and limit these processes and outcomes.  When we in a next step examine the curriculum content in teaching we bring inspiration from Deng & Luke’s (2008) discussion about different knowledge classification schemes and conceptions. From this discussion we derived three conceptions of knowledge, in terms of an academic disciplinary knowledge conception; a practical knowledge conception and an experiential” knowledge conception. These knowledge conceptions will be used to identify and discuss different aspects of lesson content in the investigated teaching practice.    

    Methodology and method (400 words)

    With a classical curriculum theory framework, the present study focus on teaching and lesson content in terms of enacted and achieved curricula. In other words, and with Doyle’s (1990) conceptual framework, we are interesting in the relationship between the programmatic and classroom level of the curriculum. This in turn links us to classic classroom studies addressed by e.g.  Bellack, Kliebard et al.1966; Gustafsson 1977; Jackson 1968/1990; Lundgren 1981, but now against a backdrop of the ‘new’ scenario of transnational policy.

    The study is based on an extensive empirical material from six municipalities in Sweden and consists of three different sources. Firstly, semi-structured interviews with representatives from the local school authority, teachers, principals and students in grade 6 (12-13 years old) where the main focus has been their views on the impact of the curriculum for the compulsory school Lgr11 with particular attention on the organisation of teaching, the dominating content in teaching and the interaction between teacher and students and students and students. Secondly, documents related to teaching such as local pedagogical plans, lesson plans, tests, work sheets, material produced by students and so on have been analysed. Thirdly, 71 lessons of teaching in the social studies subjects Civics, History, Geography, Religion have been video-recorded, transcribed, coded and analysed from organisation of teaching, content and the interaction in the classroom. The study on teachers’ selection of content will mainly draw from interviews and documents in order to look at contextual factors, while the analysis of knowledge content in teaching generally is based on interviews with teachers and 71 video-recorded lessons.

    Conclusion (300 words)

    In the last section of the paper, we will discuss the empirical results in relation to our theoretical points of departure. Here we show how the Swedish curriculum in great extent is influenced by a standards-based tradition where both content and performance are put in the foreground. From a frame-factor theoretical perspective we then discuss the consequences on the possibilities for the teachers selecting content. Besides struggling with the crowding of content teachers are under constant pressure to hold on to a tight schedule in order for the different curriculum tasks to fit into an over-arching plan for the whole semester. The teachers have to make sure that they can assess knowledge and competences according to the knowledge requirements in the “time slots” reserved for each curriculum task in the subjects. Teachers indeed focus on central concepts deriving from academic disciplines foregrounded in the syllabuses, while they at the same time employ a strategy to patch subjects and their specific content together.

    The analysis of the video recorded lesson show that the general pattern of teaching comes in the shape of whole class teaching with the teacher as central actor. Because the teacher has to ensure that all students get the ability to reach the knowledge requirements, the lesson content to a great extent is prescribed and comes in the shape of subject matter-oriented facts, concepts and competences. Because of the combination of crowding of content, teachers’ time constraint and the knowledge requirements in the curriculum, our results also show that teachers – more or less – have to neglect initiatives from students in order to keep the lesson on the “right” track. Content that is not considered to fit in the current lesson, for example student’s experiences, interests and questions, is to a high degree dismissed.

     

    References

    Andersson-Levitt, K. M. (2008), Globalization and curriculum, in M. F. Con-nelly, red, The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction, (s 329-348), Sage Publications, Thousand Oaks, California.

    Bellack, A.A.; Kliebard, H.M.;Hyman, R.T. & Smith, F.L. (1966). The language of the classroom. New York: Teachers College Press.

     

    Deng, Z & Luke, A (2008). Subject matter. Defining and theorizing school subjects. In connnelly, Michael (Ed). The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction. Thousand Oaks: Sage Publication.

    Dahllöf, U. 1967: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp [School differentiation and teaching processes]. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

    Gustafsson, C. (1977). Classroom Interaction. A study of pedagogical roles in the teaching process. Stockholm: Gotab.

     

    Jackson, P. W. (1968/1990). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.

     

    Lundgren, U. P. (1981). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber/Gleerup.

     

    Lundgren, U. P. (1989), Att organisera omvärlden [Organising the world around us], Utbildningsförlaget, Stockholm.

    Sivesind, K. & Karseth, B. (2010), Conceptualising curriculum knowledge within and beyond the national context, European Journal of Education 45 (1),103- 120.

    Sundberg, D. & Wahlström, N. (2012), Standards-based curricula in a denationalized conception of education: The case of Sweden, European Educational Research Journal 11 (3), 342–356.

    Utbildningsdepartementet (The Ministry of Education) (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). [Curriculum for the Compulsory School, Preschool Class and the Leisure-time Centre 2011; in Swedish]. Stockholm: National Agency for Education.

  • 18.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    En slutrapport från projektet: Lärande skolor och förskolor i Kalmar kommun: Forskning och lokalt skolutvecklingsarbete i samspel2015Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärande grundskolor i Stockholm stad: En slutrapport2017Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Håkansson, Jan
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Karlsdotter, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärande skolor och förskolor i Kalmar kommun: Forskning och lokalt skolutvecklingsarbete i samspel - En delrapport2014Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Adolfsson, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Evelina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fysisk aktivitet, en del i förskolans verksamhet: Förskollärares uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar barn2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, samt hur de arbetar för att främja fysisk aktivitet och hur de ser på inne-och utemiljöns betydelse i förskolan. De frågeställningar vi vill undersöka är, vilka uppfattningar förskollärare har kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att främja fysisk aktivitet i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna beskriver inne- och utemiljöernas påverkan på den fysiska aktiviteten. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskolemiljön ses som ett viktigt redskap samt att förskollärarnas egna förhållningssätt är två viktiga komponenter för att främja den fysiska aktiviteten. Utomhusmiljön ses som den plats som främjar den fysiska aktiviteten mest, medan inomhusmiljön i många fall var mer begränsad. Samtliga förskollärare uppfattade att den fysiska aktiviteten kunde ha olika effekter på barns utveckling. De effekter som framkom i resultatet var bland annat bättre koncentrationsförmåga samt att barn mår bättre av att utöva fysisk aktivitet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Adolfsson, Lisa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Kaivola, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Förskolegården: En studie av de yngsta barnens utomhusmiljö2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas på de yngsta barnens förskolegård. Syftet är även att ta reda på hur väl bedömningsverktyget för miljövärdering  OPEC (outdoor play envoirment categories) kan användas för att identifiera möjligheter, utmaningar samt utvecklingsområden på de yngsta barnens förskolegård. De frågeställningar vi utgår ifrån är:

    • Vad anser pedagogerna vara möjligheter och utmaningar med sin förskolegård?
    • Vilka likheter och skillnader går att identifiera mellan pedagogernas uppfattningar om förskolegården och uppmätt OPEC- värde?
    • Hur skiljer sig uppfattningarna om förskolegården bland pedagogerna?

    Som teoretisk grund för studien ligger miljöpsykologi och ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen affordance och artefakter är centrala. Som metod för att få svar på frågeställningarna har OPEC-mätningar genomförts på två förskolegårdar samt intervjuer av pedagoger som arbetar med de yngsta barnen på dessa förskolegårdar.

     

    Resultatet visar att de yngsta barnens förskolegård kan erbjuda olika möjligheter, både utifrån yttre omständigheter men även utifrån hur pedagogerna väljer att utforma och arbeta med utomhusmiljön. På olika gårdar finns olika utmaningar, men ett gemensamt tema är att det kan vara svårt att anpassa gården för de yngsta utan att det påverkar de äldre barnens lek. Bedömningsverktyget OPECs kategorier för miljövärdering stämde endast till viss del överens med pedagogernas uppfattningar om förskolegården. Resultatet tyder på att OPEC i sig självt inte bör användas för att bedöma kvalitén på de yngsta barnens förskolegård, eller för att identifiera möjligheter, utmaningar och utvecklingsområden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Adolfsson, Martin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ericsson, Emil
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärare-elev-relationer: En studie om lärares relationsfrämjande arbete och interaktionens påverkan på elevers lärande2014Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Adolfsson, Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Datorns betydelse i skolan år 2014: Elevers upplevelser av datoranvändningen i lärandet.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 330 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Adolfsson, Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Wirén, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Betydelsen av en god lärare-elev-relation2014Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Litteraturstudie
  • 26.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Jonnergård, Karin
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Krantz, Joakim
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn?: Om dokumentstyrning av professioner2017Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De professionellas arbetssätt befinner sig i förändring. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar, extern kvalitetskontroll och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. I Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn belyses erfarenheter av dokumentstyrning från tre professioner, revisorer, lärare och socionomer.

    Boken fokuserar vad dokumentstyrningen betyder för professionernas kunskapsbas och normbas samt hur professionernas autonomi förändras när det gäller att bedöma vad som ska göras, vad som är kvalitet i arbetet och när det gäller möjligheten att ta ett professionellt ansvar.

    De professionellas erfarenheter analyseras utifrån en modell – kunskapstriaden – vars aspekter; kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete tillsammans antas utgöra en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem.

    Boken vänder sig till studerande inom professionsutbildningar företrädesvis på en avancerad nivå och till forskare och andra som har ett övergripande intresse för styrnings- och professionsfrågor. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn manar också till fortsatt forskning om de professionellas villkor.

    Download full text (pdf)
    Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? (Full text)
    Download (jpg)
    Front page
  • 27.
    Ahlin, Therese
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alm, Mikaela
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogers bemötande av utagerande barn i förskolan: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ahmet, Mevlana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fritidsgympa: En möjlighet för elever att ta ansvar, initiativ och pröva egna och andras idéer2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsinriktade arbete inspirerades av Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral och syftet med arbetet var att öka elevers ansvarstagande, initiativtagande samt möjlighet att ta del av egna och andras idéer på fritidsgympan. Eleverna gavs möjligheten att planera och genomföra fritidsgympan för en elevgrupp. Detta område var viktigt att studera och utveckla eftersom forskning visar på att större eget ansvar för lärandet i hög grad kan utveckla elevers självständighet, samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet, kritiskt tänkande samt förmågan till ett livslångt lärande. Utifrån de olika dokumentationsmetoderna, bland annat intervjuer och enkäter, som genomfördes med elever och personal framgick det både i nulägesanalysen men även i resultatdelen att eleverna inte var förtjusta i att pröva andra elevers idéer. Trots elevernas negativa attityder att ta del av andras idéer påvisade eleverna betydligt större intresse för att ta ansvar och initiativ på fritidsgympan, som även uppfattades av lärarna efter avslutad studie. 

    Download full text (pdf)
    Fritidsgympa - En möjlighet för elever att ta ansvar, initiativ och pröva egna och andras idéer
  • 29.
    Aked, Lotta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Akinder, Linnea
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Brink, Sandra
    Hur ofta får elever vara med och bestämma?: En kvalitativ intervjustudie om hur elever ser på sin delaktighet och inflytande på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att få en överblick över hur barn ser på sin delaktighet och sitt inflytande i verksamheten på fritidshemmet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på elever i årskurs tre samt elever i förskoleklass. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sin delaktighet och inflytande, samt om synen på delaktighet skiljer sig mellan de yngre och äldre eleverna på fritidshemmet. Med tanke på att vi vill närma oss elevernas egna tankar och perspektiv, använde vi oss utav semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. 21 elever har intervjuats i studien. Eleverna blev indelade i heterogena grupper om 3-4 elever i varje grupp. Studiens resultat ger en uppfattning om hur elever ser på sin delaktighet på fritidshemmet, samt hur det skiljer sig mellan åldrarna. Eleverna i båda årskurserna uttryckte att de inte får vara delaktiga i någon större utsträckning på fritidshemmet, och att de gärna hade sett att de hade fått vara med och bestämma lite mer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan i Dalarna.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Divergent views among Swedish preschool teachers and primary school teachers regarding exchange of information on children's linguistic development in the sensitive transition from preschool to school2013Conference paper (Other academic)
  • 32.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University.
    Meier, Joanna
    Dalarna University.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Information Sharing on Children’s Literacy Learning in the Transition From Swedish Preschool to School2017In: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, no 2, p. 240-254Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors

    that favor long-term learning and that need to be given attention in the

    transition between early childhood school institutions. This study highlights

    teachers’ experiences of information sharing during the transition from

    Swedish preschool to preschool class (i.e., from the child care to school)

    with regard to children’s literacy learning. To find out and evaluate the

    individual child’s development, the child’s actual and proximal development

    zones needs to be taken into account in the transition. It appears that

    some preschool teachers wish to share information on children’s literacy

    learning, but it is mainly about the children’s interest in literacy activities.

    Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s

    literacy learning are too much on a general level to be able to provide a

    good enough basis for planning literacy activities that fit every individual

    child. A large part of the outcomes derives from the preschool tradition that

    has viewed care as being core to its work and considered learning and

    achievement as domains associated with compulsory school. This article

    discusses whether the training of teachers in early childhood education

    needs a stronger focus on literacy learning.

  • 33.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, Sweden.
    Meier, Joanna
    Dalarna University, Sweden.
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016In: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, no 2, p. 155-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 34.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Meier, Johanna
    Frank, Elisabeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Överlämningar från förskola till förskoleklass2014In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 13, p. 30-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan fyra förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden.

  • 35.
    Alexandersson, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Demokratiskt ledarskap i förskolan: En kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (university diploma), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen. I studiens analys låg Vygotskijs sociokulturella teori och Maria Westling Allodis inflytandemodell till grund.  I resultatet framkom det att barnen i de observerade aktiviteterna gavs gott om talutrymme, blev lyssnade på och gjordes till aktiva deltagare. Här stod samtal och samspel i fokus. I fokusgruppsamtalet diskuterades där att det är viktigt att utgå från barns intressen vid planering av aktiviteter och att barn ska ses som medbestämmande individer. Slutsatsen av denna studie är att det demokratiska ledarskapet kännetecknas av ett gott samspel mellan vuxna- barn genom att barns tankar, idéer och intressen ska uppmuntras och utmanas, samt utgöra en del av förskolans verksamhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Alexandra, Karlsson
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics Education.
    Marija, Ljubomirovic
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics Education.
    Decimaltal i skolans värld2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer. Med hjälp av teorierna och insamlade data kan vi läsa i resultatet om lärarnas uppfattningar om undervisning av decimaltal. De intervjuade lärarna påtalar att elever att elever har svårigheter med att förstå hur heltal och decimaltal fungerar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alfengård, Evelina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Holmström Qvant, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    "Glädje, ilska, sorg": Ett utvecklingsarbete för att främja elevers förståelse för egna och andras känslor.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsarbete har som syfte att skapa tillfällen för elever i tredje klass att förstå egna och andras känslor. Utvecklingsarbetet har använts som ett sätt att få elever att komma i kontakt med sina känslor och därigenom främjas till en god uttrycksförmåga. Under tre tillfällen med elever i tredje klass har bildskapande och kreativt skrivande varit en metod för att komma i kontakt med ämnet. Eleverna har, genom känslorna glädje, sorg och ilska fått samtala och sedan skapa med bild och text.

     

    Eleverna har i grupp fått ta del av varandras erfarenheter som berör känslor och själva delat med sig av sina erfarenheter De har fått använda sig av sin fantasi och kreativitet. I projektet uppmuntrades eleverna att använda olika tekniker för att genomföra skapandeuppgifterna de fick. Genom deltagande observation har vi försökt ta reda på om eleverna kan använda sig av bildkskapande och kreativt skrivande för att närma sig en förståelse för egna och andras känslor. Utöver de deltagande observationerna genomfördes en intervju med ansvarig lärare. I resultatdelen framkommer hur vida projektet har utvecklat eleverna och/eller verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alfredsson, Anders
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Möjligheter med begränsningar: Några lärares erfarenheter av IKT i undervisningen2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Allvin, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ellestad, Michaela
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    "Mamma, mamma, jag vågade titta på häxan": En kvalitativ studie som utforskar äventyrspedagogik som metod2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om äventyrspedagogik som metod där syftet är att utforska och bidra med förståelse för vad den pedagogiska metoden äventyrspedagogik innebär. Frågeställningarna som valdes ut för att svara upp till syftet berör hur och varför förskollärare arbetar med äventyrspedagogik, hur förskollärare ser på äventyrspedagogikens möjligheter att stimulera barns lek och lärande samt vilka pedagogiska utmaningar som finns i arbetssättet. Studien är av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att svara upp till frågeställningarna. För att kunna få ett resultat bearbetades teman och kategorier fram utifrån de transkriberade intervjuerna. Urvalsgruppen innefattar fem förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner som arbetar med äventyrspedagogik som metod i sin vardagliga verksamhet. Fyra av dessa förskollärare har läst Furmarks (1999) kurs i äventyrspedagogik som ges vid Luleå Tekniska universitet. Resultatet på studien visar på ett stort engagemang hos de berörda förskollärarna, där flera fått en nytändning i sin yrkesprofession. Samtliga respondenter svarade att lek uppstod utifrån de erfarenheter barn förvärvar i ett äventyr samt att lek och lärande hör ihop med varandra. Den kunskap som barn får genom äventyrspedagogik är bland annat samarbete och den sociala utvecklingen barn emellan. De pedagogiska utmaningar som belystes var frågor om tid, materiella resurser, språk samt funktionsnedsättningar. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Alm, Pia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Katrin, Forsberg
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Varför säga nej!: En fråga om inflytande i förskolan.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag.

     

    I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn. För att få insikt i detta skickade vi ut enkäter till pedagoger inom förskolan.

     

    Pedagogers sätt att se på barns inflytande är skiftande kunde vi utläsa av svaren i enkäten. Visioner om att barnen ska få mer inflytande finns men pedagogerna menar att brist på tid, för stora barngrupper, barns mognad samt för få pedagoger inskränker på barnens inflytande. Är det enbart organisatoriska frågor som spelade roll eller beror det också på vilken demokrati- och barnsyn som pedagogen har som avgör om barnet får inflytande över sin vardag? Resultatet visade att det inte bara finns ett resultat utan uppfattningarna om demokrati- och barnsyn inom förskolan är skiftade och en och samma pedagog kan använda sig av olika demokrati- och barnsyner utefter vilken situation pedagogen befinner sig i.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Almquist, Josefina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Petersson, Jonna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Klasslärares sätt att arbeta kring andraspråkselevers språkutveckling.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. 

    Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.

    Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna. 

    Download full text (pdf)
    klasslärares sätt att arbeta kring andraspråkselevers språkutveckling
  • 42.
    Al-musawi, Ibtisam
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fem irakiska föräldrars uppfattningar av den svenska förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor).

    I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Almén, Marina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Systematiskt kvalitetsarbete på förskolan: Hur förskollärarna uppfattar och hanterar det systematiska kvalitetsarbetet2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Systematic quality work in preschool – How preschool teachers thinking and working with systematic quality work

     

    The purpose of this study was to investigate how Swedish preschool teachers thinking and working with systematic quality work. All Swedish preschools are required to work systematically with quality. This involves several steps that follow each other in a specific order. It includes following up, documenting and evaluating preschool activities. The study is based on the theory of quality by Donabedian and Sheridan’s adaption of it for preschool. The sample consists of 6 preschools teachers’ interviews in a small town in the middle of Sweden. Individual and semi-structured interviews were used. The meaning given to systematic quality work in preschool is presented under three themes: system quality, process quality and result quality. The results reveal the positive thinking of Swedish preschool teachers’ about systematic quality work and the need for education in this area.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Alsäter, Anne-Charlotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Rådefelt, Jennie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    ”Mycket mer än att bara vara ute”: En didaktisk studie om förskollärares arbetssätt med utomhuspedagogik i närmiljön2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv beskriva hur förskollärare ser på och arbetar med utomhuspedagogik. För att avgränsa vårt undersökningsområde valdes närmiljön ut, då det i Läroplan för förskolan (2016) står närmiljö men inte förklaras. Studiens teoretiska aspekt är didaktikens frågor var, vad, hur, när och varför.

    Studien svarar på metod, innehåll och syfte med utomhuspedagogiken, samt faktorer och förskollärarens funktion i densamma. Tidigare forskning belyser innehåll, metod och syfte med utomhuspedagogiken samt förskollärarens roll och villkor för undervisningen. Studien är kvalitativ och sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna använder utomhuspedagogik, som en metod, för att tillsammans med barnen nå ett lärande. Utomhuspedagogiken ses som ett verktyg för att bygga relationer till barnen. Rörelse är ett genomgående tema för utomhuspedagogiken, sett ur alla fem av didaktikens frågor. Förskollärarnas intresse av natur avgjorde utomhuspedagogikens varande. Som sin funktion beskrev förskollärarna förmågor som, närvarande, nyfikenhet och lyhörd inför barnens intressen. Analysen bekräftar i många fall den tidigare forskningen. En fråga som sticker ut är kring inramningen, staketet på förskolan.

    I studien framkommer primärt positiva argument för att vistas utomhus. Det framkommer lite eller inget negativt. När faktorer som personalfrånvaro och väder påverkar är förskollärarna flexibla och förändrar verksamhetens innehåll. Utevistelsen ställs mycket sällan in utan förkortas eller förläggs på annan plats när faktorerna påverkar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Changing Educational Leadership and School Improvement in Vocational Educations?: VET teachers and the Career Services for Teachers Reform in Sweden2015Conference paper (Refereed)
  • 46.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    ‘First-teachers’: The Local Enactment of the Career Services for Teachers Reform in Sweden2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Re-Modelling the Organisation: Examples from the Local Enactment of the Career Services for Teachers Reform2015In: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6th Nordic Curriculum Theory Conference, Örebro University, Sweden, 21 - 22 October, 2015, 2015Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    Abstract
  • 48.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    School Improvement and Professional Relations in Transition?: The Case of the Career Services for Teachers Reform in Sweden2015In: Education and Transition. Contributions from Educational Research. ECER 2015, European Conference on Educational Research, Budapest, September 7-11, 2015, 2015Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    Abstract
  • 49.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Styrning, ledning och organisation i implementeringen av karriärlärarreformen i Nässjö kommun: Samverkan för skolförbättringsarbete mellan skola och universitet2015Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Styrning, ledning och organisation i implementeringen av karriärlärarreformen i Vetlanda kommun: Samverkan för skolförbättringsarbete mellan skola och universitet2015Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 1412
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf