Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®). FaR® innebär att en läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan legitimerad vårdpersonal kan ordinera fysisk aktivitet på ett liknande sätt som läkemedel.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga inställning till och användande av fysisk aktivitet på recept (FaR®) hos sjuksköterskor i primärsjukvården inom Växjö kommun.

Metod: Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes på sjuksköterskor på elva vårdcentraler inom Växjö kommun. Svarsfrekvensen var 73 %.

Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien diskuterade ofta fysisk aktivitet med sina patienter. Inställningen till FaR® var övervägande positiv, en knapp fjärdedel hade förskrivit FaR®.

Slutsatser: Sjuksköterskor är mycket eller ganska positiva till att ordinera FaR® i förebyggande syfte och merparten av dem är positiva till att ordinera FaR® i behandlande syfte. En trolig slutsats är att FaR® kommer att användas i större utsträckning i framtiden under förutsättning att tillräcklig utbildning och uppföljning görs.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.

Title: Open-care Treatment of Youth. Home-ground Solutions in Theory and Practice

This dissertation is a case study in two parts, which describes how ideas about open-care treatment of youth aged 13-20 years are interpreted and concretized in a local context. The study, i.a., aims at creating deeper knowledge about target group, content of treatment, and reported results concerning a form of treatment in social care which has hitherto been sparsely researched in Sweden. The results of the interview study demonstrate that the driving forces for developing local forms of open care treatments have first and foremost been to offer better care and to improve the professionalism of the social worker. Studies of the social welfare documents of 97 young people reveal that most of these youngsters are in bad need of treatment and that they have experiences of various kinds of treatment before the present efforts. The study also demonstrates that the efforts are rarely evaluated and lack systematic documentation. Finally, the study reveals that more than 60 per cent of the youth get some sort of continuous support by the social welfare system after the open-care treatment has come to an end. The results from both parts of the study are analysed by means of neo- institutional theory. According to this theory the local open-care treatment consists of an indistinct target group, family-oriented methods, and activities that have been legitimised by strong proponents, good timing, professional development, and by representing important political values.

In conclusion, the author argues that open care treatment shows signs of a beginning institutionalisation, a taken-for-granted-ness, which he thinks is risky, as we still do not know if open-care treatment is more favourable to the young people than different kinds of 24-hour care. In addition, the author holds, that the future role of the social worker should include knowledge that decreases unfounded taken-for-granted ideas.

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som yttrar sig på flera sätt. Typiska symtom är tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Insjuknande i schizofreni sker oftast i 20-årsåldern. Att leva med ett barn som har insjuknat i schizofreni är en stor påfrestning, inte bara för barnet själv utan även för familj och omgivning. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som lider av schizofreni.

Metoden som användes var litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det dagliga livet för föräldrarna förändrades drastiskt efter att deras barn insjuknat i schizofreni. Föräldrarna upplevde svåra problem kring barnets sjukliga beteende som bland annat resulterade i social isolering och låg livskvalitet. Många var missnöjda med sjukvården. Föräldrarna är i behov av en förbättrad och mer lättillgänglig sjukvård där de blir mer involverade i deras barns behandling. Studiens resultat kan tillämpas inom såväl psykisk som somatisk vård.

In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance

support for the elderly within the framework of the state social insurance

system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who,

due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves

for a full guarantee pension and thus have the right to receive

benefits after completion of an income test. A large proportion of these

people previously received individually incometested social benefits.

Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly

is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain

knowledge about what it means for immigrants who moved in later life

to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one

where more general principles apply. More specifically the aim concerns

what it means for their possibilities for gaining access to social rights and

what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The

study’s empirical material consists of two parts. The first part contains

register data from the social services register of the National Board of

Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish

Social Insurance Board. The second consists of interviews with

eleven foreign-born elderly persons who previously received social

benefits and now receive maintenance support for the elderly. The

analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group

actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants

arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the

maintenance support is their only source of financial support while it is a

supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show

that of those, who previously received social benefits and where the

maintenance support is their only source of financial support, about onefifth

received a smaller amount of benefit after the reform. The interview

study indicates the existence of a gap between what the respondents

express as needs of more individual considerations both in terms of the

contact with the administrating authority and the maintenance support’s

monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided

for. In order to try to understand this gap the result was analysed

by using a number of major theoretical concepts such as universalism,

stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition.

The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be

found in the standardised design and administration of the maintenance

support and in the socio-economic context that immigrants coming to

Sweden in later life find themselves in.

Migration är idag en internationell process och en internationell fråga som påverkar nästan varje land på jorden. Internationella beräkningar uppskattar att antalet migranter har, under perioden 1970 till år 2000, stigit från 82 till 175 millioner.

Sambandet mellan migration och hälsa har diskuterats i tidigare studier och att migration kan påverka hälsan både i negativ riktning eller i positiv riktning.

Under 2002-2006 genomfördes fyra olika delstudier av med inriktning på hälsa och hälsoutveckling bland migranter i Sverige. Samtliga studier baserades på data från SCB och Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum (EpC) och i databasen ingick samtliga utrikes födda personer, 16 år och äldre, som var bosatta i Sverige 1970.. Till varje utrikes född person fanns en matchad infödd svensk person, en kontrollperson. Databasen som användes för analyser kom att omfatta 723 948 personer där hälften var utrikes födda och hälften svenska kontrollpersoner.

De fyra olika delstudierna beskrev och analyserade skillnaderna mellan utrikes födda och personer födda i Sverige vad gäller, dödlighet, sjukdomsmönster, konsumtion av vård och regionala skillnader i dödlighet. Resultaten, visade en högre dödlighet med regionala skillnader, annorlunda sjukdomsmönster och en tendens till lägre konsumtion av vård bland utrikes födda än bland svenskfödda personer under perioden 1970-1999.

Det går inte att påvisa och förklara de återfunna skillnaderna i hälsa med ett fåtal enkla faktorer. Flera faktorer, så som ekonomisk situation, arbete, arbetsmiljö, arbetslöshet, sociala nätverk och situationen före migrationen kan ha påverkat de utrikes föddas sämre hälsoläge. Den fysiska och sociala miljön och eventuella ojämlikheter i sjukvårdsresurser och tillgång till vård spelar också en viktig roll.

Migrationen har haft en negativ inverkan på de utrikes föddas hälsa och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid studier av hälsa och hälsoutveckling bland befolkningen i ett land.

In most societies informal care of the elderly (often given by a relative) plays an important role, this article describes the situation and support for carers that exist in Sweden. The description is partly based on the results from the evaluation of a project (“Anhörig 300”) aimed to develop support for carers in the County of Kronoberg as well as from information and documents. Four different typical situations for carers are identified and is an indication of how different situations for carers can be. In the future the support for carers must be paid attention to and further developed. The National Development Plan for the Nursing and Care for elderly in Sweden suggest increased support for carers as a supplement to the public sector elderly care. It is important to involve voluntary organizations to break isolation and loneliness among carers.

This thesis focuses on the relationship between technology and caring in technologically intense environments. The overall aim was to uncover the meaning of care in those environments as experienced by patients and caregivers. Moreover, the study aimed at finding a deeper understanding for the almost total dominance of technology in care in intensive care.

The thesis includes three empirical studies and one theoretical, philosophical study. The research was guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of quantitative parameters and qualitative interviews with caregivers and patients. Data was analysed and synthesised with aim of seeking meaning through openness, sensitivity and a reflective attitude. The goal was to reach the general structure of the phenomenon and its meaning constituents.

The result shows that an intensive care unit is a cognitive and emotionally complex environment where caregivers are juggling a precarious handful of cards. Despite being constantly monitored and observed, intensive care patients express that they feel invisible. The patient and the apparatus easily meld into a unit, one item to be regulated and read. From the patients’ perspective, caregivers demonstrate keen vigilance over technological devices and measured parameters, but pay scant attention to their stories and experiences. Technology, with its exciting captive lure and challenging character, seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. Technical tasks take precedence or have more urgency than caring behaviour.

A malaise settles on caregivers as they strive for garnering the security that technology promises. Yet simultaneously, insecurity creeps in as they read the patient’s biological data. Technical tasks take precedence over and seemingly are more urgent than showing care. Listening, inspiring trust, and promoting confidence no longer have high priority. Trying to communicate ‘through’ technology is so complex, that it is a difficult challenge to keep in perspective what or who is the focus; ‘seeing’ or caring. Technology should be like a catalyst; do its ‘thing’ and withdraw ‘unnoticed’.

This thesis has contributed in gaining deeper knowledge about care in technologically intense environments and the impact of technology. The main contribution is that caregivers need to be aware that the roar of technology silences the subtle attempts of the critically ill or injured person to give voice to his or her needs. In conclusion, the challenges for caregivers are to distinguish when to heighten the importance of the objective and measurable dimensions provided by technology and when to reduce their importance. In order to magnify the patients’ lived experiences. It is a question of balancing state-of-the-art technology with integrative and comprehensive care, of harmonizing the demands of subjectivity with objective signs.

Bakgrund: Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. Resultat: Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.Slutsats: Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.

In our paper we chose to study care management in the old age care. According to the law for the social services the needs of elderly should govern the assistance they are granted. But research has shown that municipal guidelines govern the assistance and that the elderly have to adjust their needs to them. Thus there is a discrepancy between law and practice. The aim of this study was to understand how care managers relate to municipal guidelines, laws and the requests of elderly when the application for assistance is established. We wanted to understand what strategies they use to deal with situations when the aforementioned factors are not consistent. The theoretical approaches we chose were Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The method we used was qualitative and consisted of six informal interviews made with care managers in the municipality of Växjö, Sweden. Based on our interviews we identified eight different themes: the availability of resources, directing conversations and the use of routines, legitimize decisions, legitimize through the possibility of entering an appeal, legitimize through constructing the client, the adaptation of the objectives to the possibilities to perform them, diminishing their capability and professionalism. Our conclusion was that the requests of elderly did govern their assistance, as long as they coincided with the municipal guidelines. If the requests fell outside the guidelines it often required medical or social reasons for granting them. The municipal guidelines were never abandoned to create a uniquely designed assistance.

Inter-rater reliability studies are unusual as regards the standardised interview instruments used in the Swedish treatment care system for substance abusers. This article presents the results of a study intended to establish the inter-rater reliability of DOK interviews, through identification of question areas and items with high or low correspondence, and through analysis of how ratings differ between different interviewers.

In total 41 practitioners participated in this study, with various experiences and from six different treatment units of the Swedish treatment care system for substance abusers. Participants gave their ratings and completed the DOK questionnaire based on a video-taped interview. Calculation and analysis of the correspondences were carried out for each individual question area and also each individual item by using appropriate statistical methods. Differences between the various assessors are presented.

The results of the study show that the percentage agreement for the question areas and the items is generally high, with the exception of a few isolated questions.

Among the many possible different explanations for a lack of correspondence is that the questions could be ambiguously constructed and defined or the interview guidelines do not offer satisfactory guidance, or some questions could be too detailed. In addition, a few of the raters may lack sufficient training or experience when it comes to conducting interviews based on DOK. The combined results of the study show that there is a high level of inter-rater reliability, which indicates that in practice it is possible to utilise structured interviews such as DOK.

Anderberg, Mats & Dahlberg, Mikael (2009). Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling (Structured interviews in substance abuse treatment - as a foundation for the development of knowledge).

In the discussion on knowledge development in social work, structured interviews have attracted an increasing amount of attention. The aim of this thesis is to examine and analyze how structured interviews can serve as a basis in the compilation and development of knowledge for practice and research in addiction treatment. More precisely, it means a problematization of the methodological issues that are of central importance in studying treatment outcomes, in which structured interviews form the basis. The methodological aspects in focus here are scientific concepts such as reliability, validity and specific factors in the evaluation of treatment interventions. A further objective is to outline a model for analysis when compiling and evaluating treatment outcome.

The five empirical studies have been conducted in their natural context, in organisations in which structured interviews with clients are carried out as an everyday routine and used for e.g. treatment planning. The structured interview DOK (a Swedish abbreviation for Documentation of clients) is used as a basis and an example for the empirical studies in this thesis.

The validation studies show that the DOK interview generally attains a good level of reliability and validity, but also contains a small number of variables that do not live up to the requirements which may be imposed. Deficiencies in operationalization and question construction seem to have a large impact. Another conclusion is that it is possible to carry out validation studies, where each variable is examined separately and evaluated with the aid of both sound methodological starting points and relevant statistical theory. Another of the central questions, the thesis addresses, is how structured interviews can be used as a basis for evaluation of treatment. The two studies which highlight this issue show that it is obvious that structured interviews are suitable for such a purpose, through its standardized form and multi-dimensional nature.

Validation of structured interviews or evaluation of social interventions should not be reduced to single numbers or values. The multidimensional nature of the structured interview shall also be reflected in the results and analysis. The thesis presents an analysis model for evaluating treatment outcome in relation to two empirical examples and foregoing theoretical starting points. Our view is that structured interviews can provide a link between practice and research and thus contribute to the development of knowledge in social work and substance abuse treatment.

SAMMANFATTNING

Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar på bristen av kunskap och förståelse för patienter med självskadebeteende och beskriver hur arbetet med dessa patienter är en balansgång mellan ytterligheter av känslor. Resultatet beskriver också variationen på attityder till självskadebeteende, men de negativa attityderna är övervägande. Vårdpersonalen behöver en större förståelse för dessa patienters lidande och mer stöd från ledningen och kollegor för att orka och kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva.

Som män och blivande sjuksköterskor funderar vi över hur patienter upplever att möta en sjuksköterska som är man. Den tidigare forskningen som berör manliga sjuksköterskor som vi tagit del av beskriver huvudsakligen den manliga sjuksköterskans upplevelser av att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Patientperspektivet har inte uppmärksammats i någon större omfattning i det material vi funnit. Därför känns det angeläget att beskriva patienters upplevelse av att bli vårdad av en sjuksköterska som är man.

Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever att bli vårdade av en manlig sjuksköterska. Studien är genomförd med kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Datamaterialet är grundat på sex stycken intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga informanter i tre olika generationer. Resultatet visade i stort att informanterna har något annorlunda men positiva upplevelser av den manliga sjuksköterskan. Den manliga sjuksköterskan har en viktig plats att fylla i sjukvården, både för de kvinnliga och manliga patienterna. Det behövs ytterligare forskning kring olika patientupplevelser av att vårdas av en manlig sjuksköterska, eftersom det krävs mer kunskaper om vad den manliga sjuksköterskan kan tillföra i vårdrelationen.

SAMMANFATTNING

Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell. Resultatet visar att kommunerna vi valt ut har olika tillvägagångssätt i arbetet med vårdnadsöverflyttningar och möjligheter att stödja och följa upp en vårdnadsöverflyttning. Resultatet visar att en vårdnadsöverflyttning inte genomförs om det strider mot barnets bästa. Vi har funnit gemensamma faktorer som påverkar bedömningen vid ett övervägande eller överflytning. Vi analyserar resultatet med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Socialsekreterarna vi intervjuat upplever många svårigheter med både familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar. Vi har inte kommit fram till om vi anser att det borde genomföras fler eller färre vårdnadsöverflyttningar. Allt beror på det enskilda barnet och omständigheterna i familjehemmet.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.

Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.

Syftet med studien är att undersöka vilka villkor och regler som förekommer vid boenden och i boendestöd för personer med psykiska funktionshinder och hur dessa förhåller sig till gällande rätt.

Studien planerades ursprungligen att bestå av följande tre delar:

1. Utredning av de rättsliga grunderna i framför allt SoL, LSS, Hyreslagen vad gäller villkor av typen kontrakt, avtal, ordningsregler, mm.

2. Genomgång av förekomst och variation av villkor kring boende/boendestöd i ett antal svenska kommuner.

3. Analys av förhållandet mellan lagstiftning och praxis och förslag till hur man kan förbättra området.

Föreliggande delrapport utgör ett svar på del 1.

Projektledaren för Boendeprojektetanser att trots att texten inte är färdig och att endast en av studiens tre frågor har besvarats, är det påbörjade arbetet unikt och av stor betydelse för boendeområdet.

Texten är skriven med avsikten att alla frågor skulle besvaras och denna ursprungstext är bibehållen. Författarens egna kommentarer och idéer för vidare utredning finns således kvar. Det är den undertecknades förhoppning att någon annan med intresse för målgruppen personer med psykiska funktionshinder i allmänhet och juridiska aspekter av deras boende i synnerhet, ska kunna använda delrapporten som en vägledning för att fullfölja denna studie eller något liknande.

Boendeprojektet är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

Rapporten är nr 15 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

The group of elderly people in Sweden will increase significantly in the future and science point out that the future elderly people will not accept today’s standards and offers of assistance in today’s public elderly care. Therefore public elderly care stands before a significant challenge in terms of development that has to be sustainable. New research also points out that middle managers can be a great strategic resource, and a founder of success, in the challenge of sustainable development. The aim of the report was to increase the knowledge about what middle managers in public elderly care think sustainable development has to embrace, when it comes to quality and personnel administration, in order to meet the needs of the future elderly people. The aim was also to deepen the knowledge of how formal and informal organizational factors facilitate or limit middle managers possibilities to work with development in general and sustainable development in specific in their units. Interviews, as a qualitative method, were used to gather empirical data and the result was analyzed with theories as Domain theory, New Public Management and Situational leadership. Our findings showed that middle managers have little possibilities to work with sustainable development in their units and that formal factors as budget had a great impact of the middle managers overall possibilities in their work. According to the result it seemed that development and long term planning in this particular organization were tasks mainly for the management and political domain. According to our findings it seemed as if the introduction of New Public Management increased the underlying initial problems of human service organizations. According to Domain theory these problems consists of disjunction, discordance and conflicts due to the differences between the three domains when it comes to principles, success measures, structure and work modes.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.

Invandringen till Sverige har ökat under de senare åren och dessa invandrare måste ibland uppsöka sjukvården. Detta medför att det kan uppstå kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket mellan sjuksköterskor och patienter. Dessa invandrade patienter har, enligt svensk lag, rätt till samma goda vård som svenskfödda patienter. Sjuksköterskor har en skyldighet att ge patienter en individanpassad vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsbegränsningar i mötet med patienter som har ett annat modersmål än sjuksköterskan. Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet redovisas i form av tre huvudkategorier: känslor hos sjuksköterskan, inverkan på vårdkvalitet och möjligheter och hinder för att överbrygga kommunikationsbegränsningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar med att vårda patienter med ett annat modersmål. De var oroliga för hur dessa kommunikationsbegränsningar kunde inverka på vårdkvaliteten och hur den vårdande relationen påverkades och om i förlängningen kunde leda till ett vårdlidande för patienten. De möjligheter som fanns för att överbrygga dessa kommunikationsbegränsningar var få och otillräckliga. Studien visar att det inte finns några enkla och enhetliga lösningar på problemet.

Föreliggande rapport omfattar tre delstudier:

- En kartläggning via enkätstudie av hur många kommuner i landet som tar ut en avgift för boendestöd

- En intervjustudie med ett antal kommuner ang. deras ställningsstagande kring avgifter för boendestöd

- En studie om kostnader och intäkter gällande avgifter för boendestöd

Resultatet visade att en klar majoritet av de undersökta kommunerna inte tar ut någon avgift för boendestöd i vare sig ordinärt boende eller bostäder med särskild service. I studien om intäkter och kostnader för hanteringen av avgiftssystemet finns det en tendens för både större kostnader och därmed negativa vinster i kommuner med ett mindre antal individer som betalar en avgift för sitt boendestöd.

Intervjuerna med kommuner om deras ställningstagande visade att det finns ett antal argument för att ta ut avgifter och ett antal argument för motsatsen. Dessa argument redovisas och rapporten med en rekommendation att inte avgiftsbelägga boendestöd för personer med psykiska funktionshinder

Rapporten är nr 22 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

I och med psykiatrireformen 1995 fick Hjälpmedelsinstitutet en ny målgrupp inom sitt ansvarsområde. Personer med psykisk sjukdom blev sedda ur ett nytt perspektiv – funktionshinderperspektivet – och Hjälpmedelsinstitutet började arbeta för målgruppen.

På initiativ av Hjälpmedelsinstitutet, i samverkan med Riksförbundet Social och Mental Hälsa och Schizofreniförbundet, startades ett försöksprojekt med hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder. Under åren 2001-2004 genomfördes pionjärprojektet ”HumanTeknik – ett projekt inom området psykiska funktionshinder och hjälpmedel” i Karlstads kommun. Syftet var att se hur olika typer av hjälpmedel och arbetsmetoder kunde underlätta vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Projektet blev framgångsrikt och kunde visa på mycket goda resultat.

En del i projekt HumanTeknik var att iordningställa en visningslägenhet där hjälpmedlen kunde förevisas. Intresset för lägenheten och för att få information om hur hjälpmedel kan vara ett stöd i vardagen har varit stort. Ett hundratal studiebesök från hela landet har genomförts. Det har varit personal från kommuner, landsting, brukare med personal och/eller närstående, personligt ombud och många fler som varit på besök.

Den här rapporten har gjorts på uppdrag av Växjö Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete - Boendeprojektet. Rapporten redovisar en uppföljning av studiebesök hos HumanTeknik under åren 2001-2006.

Uppföljningen har syftat till att undersöka om de verksamheter som gjort studiebesök i HumanTekniks visningslägenhet börjat använda hjälpmedel i den egna verksamheten efter studiebesöket, vilka hjälpmedel som används, erfarenheter av detta samt hur tillgängligheten till hjälpmedel är.

Flertalet av de besökande hade inte använt tekniska hjälpmedel innan besöket. Uppföljningen visar att flera av de verksamheter som varit på studiebesök har ökat sin användning av den här typen hjälpmedel efter besöket. Svaren visar också på att studiebesöket i vissa fall fungerat som en väckarklocka, att man fått ny kunskap om kognitiv problematik och blivit medveten om behovet av hjälpmedel.

Tillgängligheten till hjälpmedel varierar stort i landet. Information om vart man vänder sig för att få tillgång till hjälpmedel i varje kommun och landsting behöver tydliggöras för den enskilde. Användning och utveckling av hjälpmedel vid psykiska funktionshinder har bara börjat och det finns mycket kvar att göra.

Rapporten är nr 16 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

Bakgrund: Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerhetenMetod: Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.Resultat: Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. Slutsats: Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.

Children are abused and neglected everywhere in our society, both in cities and in the country, in Swedish families and in families with a foreign background. The parents are primarily responsible for their children's upbringing, care and supervision but the Child Protective Agencies are responsible for children growing up under secure and good conditions, which mean that they must intervene if a child is abused or neglected in their home environment. To get the opportunity to fulfil this obligation, it must come to their knowledge if a child is maltreated and therefore some authorities are mandated to report when they suspect that a child needs protection. However previous research shows that few cases are reported (Lagerberg, 1998, Lundén & Broberg 2003). The aim of this thesis has been to describe and analyze preschool teachers´ views of mandatory reporting, how they use it and the teachers’ opinions of what may affect its use. The purpose of the thesis was reached after six interviews with preschool teachers’ in a medium-sized municipality in southern Sweden. The result is presented according to themes, which is then analyzed with the communication theory and theoretical concepts of help and power. The result shows that the preschool teachers’ feel that they have enough knowledge to make a report, however there are situations in which they choose not to. Instead they try to solve the problem in other ways such as by talking to the parents. The opinions of the preschool teachers’ are that uncertainty, the relationship with parents, colleagues’ attitude and the fait in social services are factors that can affect the use of mandated reporting. Although the preschool teachers’ have had bad experiences of mandatory reporting, they consider that the child has the right to get the help it needs. They feel that the report is vital for the child, a must and a matter of course. Preschool teachers’ assumes from the child when they are doing or considering a report. The child is in focus, it is in the teachers thoughts and the teachers do what they think is best for the child.

To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver’s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the “rheumatic-team”, and the participation in this team. The aim was also to describe conditions and obstacles that had a special role for the creating of the care-relation and the participation in this care-context. A life-world-phenomenological approach was used. Seven patients have been interviewed about their experience of the relationship and their participation. The result shows that the patients wish that the relationship is natural, friendly and regular. It also shows both existence and lack of participation. A condition for participation and a good care-relation is for example to be seen as a unique individual and that the caregivers treat them calmly, thoughtfully and easy. A straight communication that gives the patients a chance to speak is central. Are these conditions not fulfilled, it will create feelings of frustration and disappointment with the patient. The empiric part has been discussed and explained with the help of the philosopher Emmanuel Lévinas’ ethic theory.

This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935.

The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.

Today adult patients' relatives are seen as a resource in psychiatric care but few researchers have examined the lived experience of relatives' participation in psychiatric care. The aim of this study was to illuminate how mental health staff and relatives of adult patients experienced the relatives' participation in psychiatric care on hospital ward.

The study was guided by a phenomenological approach and a lifeworld perspective. Data were collected through in-deep interviews with ten adult patients' relatives and three group-interviews with ten mental health carers from two hospitals in Sweden.

The essence of the lived experience of relatives' participation in psychiatric care in hospital ward is described in the constituents: invitation to participate in psychiatric care; meet the staffs' care; to participate in own or others terms; bring the common everyday world with you; feel burden; participation a trip in time and space. The findings of the study show that the relation between the staff and the relatives are important for the relatives' participation in psychiatric care. The relatives' participation can alter from no participation to a meaningsful participation, from suffering to well-being.

This study can help medical staff to understand relatives and their participation in a new way.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.

The purpose of this qualitative study was to explore the lived experience of fall risk from a life-world perspective in elderly women with previous fragility fractures. Thirteen elderly women with a high risk of fall and fracture, aged 76-86, living in their own homes in rural areas, were recruited from a voluntary fracture prevention programme. All women had a history of fragility fractures and were interviewed in their homes from spring to autumn 2004. A phenomenological reflective life-world approach was chosen to analyse in-depth interview data. The study was conducted within an interdisciplinary research group inspired by dialogical research. Elderly women's life space has been narrowed due to advanced age, physical injury or by efforts to prevent new injuries leading to changes in self-perception. However, the women seek strategies to challenge limitations and insecurity, and strive to retain mobility and daily life routines. The four major constituents of the phenomenon 'elderly women's experiences of fall risk' emerged in this study: a changing body, living with precaution, ambiguous dependency and influence and need for understanding. Employing the women's thoughts and resources in trust-based dialogues with caregivers may strengthen their concord and the prospects to continue an active life. Elderly women seek strategies to challenge limitations and feelings of insecurity, and strive to maintain mobility and daily life routines. A trust-based care respecting the preferences of the women seemed to stimulate behavioural change in maintaining an active life.

This thesis focuses on immigrants in Sweden. What experiences from the meeting with Swedish society do immigrants have and what meaning does the immigrant background have when they have been patients within the Swedish health and medical service? Former research about patients with an immigrant background can be divided into two perspectives. One which illuminates ethnically demarcated immigrant groups and specific needs. The other perspective has an individually adopted approach independently of the patients’ ethnical background. Here it is mainly the communication problems that are stressed, since these make it hard to understand the individual’s needs.

The two empirical studies of the thesis start from an individualised perspective, a life world perspective. Research data have been collected through open interviews.

The overall purpose was to develop a deepened understanding of what it means to live as an immigrant in Sweden and receive care. The aim of the pre-study was to examine immigrants’ experiences of participation in municipal home care. In the main study the overall purpose was used and two research questions were asked: What do persons with an immigrant background have to tell us about their situation in Swedish society? How does the situation as an immigrant in Sweden influence the experience of being a patient in Swedish health and medical care?

The pre-study shows that participation means making demands and meeting caregivers who view the patient as an actor with the right to make his or her own decisions. One important postulate seems to be access to a good interpreter. To refrain from participation seems to be about adopting a passive attitude as a patient. It seems as if it is the caregivers who are the active ones and the ones setting the standards for the contents of the care. To experience not being invited to participation mainly seems to originate from the fact that the interviewees could neither understand nor make themselves understood. One consequence is that patients are just looked upon as carriers of a symptom.

The main study shows that the interviewees’ existential existence as patients involves the whole life situation. Different forms of unsurmountable difficulties might reinforce each other. The ambition to establish oneself in a new home country might therefore be passivised. For patients with immigrant background earlier experiences from exposed situations seem to influence how the patients feel about their treatment. The additional knowledge is that problems seem to reinforce each other. Patients with an immigrant background must be treated as individuals. Every individual’s story has to be made visible.

The thesis shows that caregivers ought to endeavour to understand the individual. To encourage dialogue, despite language problems, is of importance for the patient to be able to express his or her needs. The use of an interpreter may have a positive influence on these patients’ possibilities to exert an influence. This means that caregivers who consult an interpreter should build up their competence to communicate through an interpreter.