Antipsykotiska läkemedel är basen för behandling av schizofreni, en psykisk sjukdom som uppträder redan hos unga människor. Symtomen vid schizofreni brukar delas in i positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar, paranoida tankar), negativa symtom (koncentrationssvårigheter, nedsatt språk- och tankeförmåga, minskat intresse för omgivningen, och initiativlöshet), samt kognitiva symtom (minnesproblem, problem med uppmärksamhet och koncentration).
Antipsykotiska läkemedel delas in i typiska (den äldre generationen) och atypiska (den nyare generationen) antipsykotika. För båda grupperna antipsykotiska läkemedel finns det risk för biverkningar. De vanligaste biverkningarna vid behandling med den äldre generationen antipsykotika är extrapyramidala biverkningar. En biverkning som förefaller mer specifik för de nya atypiska preparaten är viktökning, vilken även kan orsaka utveckling av många allvarliga sjukdomstillstånd.
Syftet med detta arbete var att jämföra typiska och atypiska antipsykotiska läkemedel med avseende på utveckling av viktökning.
För att få svar på min frågeställning har en litteraturstudie av fem vetenskapliga artiklar genomförts. De vetenskapliga artiklarna har hittats genom databassökningar i PubMed, medan övriga fakta har hämtats från andra källor.
Resultatet av de vetenskapliga artiklarna visar att det finns skillnader mellan traditionella och nyare generationer antipsykotika vad gäller tendens att orsaka viktökning. Med några undantag, är flera antipsykotiska läkemedel, som tillhör den nyare generationen, associerade med högre risk för utveckling av viktökning jämfört med den äldre generationen antipsykotika. Viktökning orsakas mest av klozapin, följt av olanzapin och risperidon. Quetiapin orsakar, i likhet med haloperidol, mindre viktökning.
På grund av detta faktum, forskar man numera kring orsakerna till denna skillnad för att förbättra biverkningsprofilen hos framtida antipsykotika.
2008:F2